Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone äro förenade genöm biodsförvandtskap och gemensam
religion. England och Österrike söka att locka dessa
befolkningar till sig genom utsikten till liberala institutioner och ett
större materielt välstånd; men de kunna draga in dem i sitt nät
endast till priset af deras nationella och andliga oberoende. Och
afunden mellan dessa makter, som hvar för sig vilja draga
fördelar af eller slå under sig det sönderfallande Turkiets
kvar-låtenskap — Ryssland å ena sidan, Österrike och England å den
andra — hotar ständigt Europas och världens fred.
Dessa faror, som K. i afseende å England synes
öfver-drifva, skulle kunna undanrödjas, om man blott ville bekväma
sig till att låta i fråga varande folk tillhöra sig själfva.
Sedan Österrike utfört den uppgift, som Beriinkongressen
gaf det — att tills vidare öfvertaga Bosniens och Herzegovinas
styrelse och förvaltning — borde det draga sig tillbaka från
dessa provinser, hvilkas befolkningar borde själfva få genom en
allmän omröstning bestämma öfver sitt öde, antingen de nu
komma till det resultat, att Bosnien skulle förenas med Serbien
och Herzegovina med Montenegro eller förhållandena ordnades
på något annat sätt. Allt hvad Österrike med skäl kunde göra
anspråk på vore den fria sjöfarten på Donau och i sunden
(Bosporen och Dardanellerna). Därmed vore ock dess värkliga
intressen i dessa trakter tillgodosedda.
De kristna stater, som bildat sig på Balkanhalfön vid sidan
af Turkiet, äro Grekland, Rumänien, Serbien, Montenegro och
Bulgarien. Det sist nämda befinner sig ännu i vasallförhållande
till Turkiet, men har samma rätt till fullständigt oberoende som
sina grannar. Det är tydligen dessa staters bestämmelse att dela
återstoden af europeiska Turkiet, hvars befolkning ju till sitt
vida öfvervägande flertal utgöres af sydsiaver och greker. Men
olyckligtvis synas de ännu föga begripa denna sin uppgift, ty
de lefva i ständig afund sins imellan. Alla dessa stater äro
ännu blott i sin början. De ha på långt när icke ännu erhållit
sina naturliga gränser. Ett stort antal greker och bulgarer står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
