Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästa steget var hos grekerna fratrian (brödraskapet), en
förening af släkter. Likasom släktinstitutionen medförde äfven
denna nya förening en utvidgning i det religiösa begreppet. Man
dyrkade nu en gudomlighet, som stod öfver husgudarne och
vakade öfver hela föreningen. Åt denne restes ett altare och
tändes en helig eld. Den religiösa handlingen var där
hufvud-sakligen af samma art, som inom hushållet, samt bestod till
väsentlig del i en gemensamt intagen måltid, där maten blifvit
tillredd å altaret och därigenom var helig. Den började och
slutade likasom måltiderna inom hushållet med böner, mat- och
dryckesoffer. Fratrians gudsdyrkan förestods af dess öfverhufvud,
fratriarken, med samma myndighet inom fratrian som
släkt-höfdingens inom släkten, men af mera politisk betydenhet, emedan
fratrian hade sina politiska församlingar och sin särskilda
domstol, i hvilken, de ena så väl som de andra, fratriarken var
ordförande. Han hade länge sin befattning på lifstid. Sedermera
valdes han först på tio år och slutligen blott för ett.
När härefter flere fratrior bildade en ny förening, uppstod
en stam (fyle), som också erhöll sin särskilde skyddsgud och
sitt altare. Stammens gud var vanligen, likasom fratrians, en
förgudad människa, en heros, efter hvilken stammen benämdes
och som hade sin årliga högtidsdag. Äfven här var det
hufvud-sakligaste i den religiösa handlingen en måltid, i hvilken hela
stammen deltog. Likasom fratrian hade äfven stammen sina
församlingar, sin domstol och sitt öfverhufvud, stamkonungen
(fylobasilevs), som förrättade offren, förde ordet i dess
sammankomster och dess domstol samt utfärdade dess påbud.
Stamkonungen valdes af släkthöfdingarne.
Med öfvergången från stam till stat framträdde ock i
förgrunden den mera omfattande gudaläran, som långt dessförinnan
vid sidan af husreligionen småningom närmat sig grekernas
religion i hennes högre utvecklingsskeden, men som först långt
efter de ariska folkens spridning synes haft någon invärkan på
deras samhällsbildning. Tron på naturgudomligheterna hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
