Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultnrgrnud.
patriotiska motstånd. Då måste Perikles begränsa sin
förbunds-tanke till ett mindre antal stater, bland hvilka Atén intog en
ledande ställning.
Att spränga detta förbund, hvilket omfattade samtliga
Arkipelagens öar och kuster, blef nu Spartas ifriga önskan. Så utbröt
(431 f. Kr.) det förfärliga Peloponnesiska kriget, i hvilket hela
Grekland delade sig mellan Atén och Sparta. Det slutade efter
många växlingar (404) med Aténs intagande af spartanerna och
deras bundsförvanter, nedrifvande af stadens murar, upphäfvandet
af den soloniska författningen och införandet af ett förtryckande
fåvälde under ett genom spartanskt inflytande tillsatt
tretiomanna-råd (de »tretio tyrannerna»). Efter en lyckligt utförd
statshvälf-ning återfick visserligen Atén snart (401) sin fria författning,
murarne bygdes upp igen, och beroendet af Sparta upphörde.
Men sin forna härlighet återvann Perikles’ stad aldrig mer.
Aténs blomstringstid hade varit kort. Men under denna
korta tid hade det gjort en större insats i mänsklighetens
samfälda odlingsarbete, än andra stater på årtusenden. Detta samhälle
hade lagt grund till den europeiska odlingen. Det var dess konst
och vetenskap, som genom förmedling af det romerska
världsväldet skulle öfverflyttas till de andra ariska folken. Det var
dess ideal af ädel mänsklighet och tankefrihet som vid
medeltidens slut skulle värma och elda tänkande människors sinnen
till att frigöra sig från denna tids andliga ofrihet, inom
vetenskapen så väl som inom religionen, och bana väg för nutidens
fria vetenskap och frisinnade världsåskådning. Äfven under sitt
förfall gjorde Atén ett kraftigt, ehuru fruktlöst motstånd mot den
macedoniske konungen Filips försök att komma till herraväldet
öfver Grekland. Det tog framstående del i slaget vid Chseronéa,
där den grekiska friheten kämpade sin dödskamp.
Under det macedoniska så väl som under det romerska
väldet förblef Atén ett säte för vetenskap och konst. Genom
sina filosofskolor blef det den gamla världens andliga och
vetenskapliga hufvudstad. Dess fullständiga förfall började först i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
