Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyrkades lika nitiskt af romarne som af grekerna. Hon var äfven
hos dem beskyddarinna af konster och handtvärk samt det husliga
arbetet att spinna, väfva och sticka. 1 Rom voro flere skönt
smyckade tämpel uppförda till hennes ära.
Men högt öfver alla andra gudomligheter tronar Jupiter,
den gode, välgörande, skapande fadern, hägnaren af tro och
heder, framför allt renhetens och helighetens gud. Om denne
gudars och människors fader kan knappast någonting sägas, som
icke redan är sagdt om grekernas Zevs. Romarne kallade honom
den högste och bäste. Han är det högsta väsendet, världens
styresman och upprätthållare, hos hvilken makt, vishet och
rättfärdighet äro förenade och hvilken i sin styrelse öfver
människosläktet Iedes af rättvisa på samma gång som af en gränslös
kärlek och godhet. Hans värksamhet sträcker sig till hela naturen
och nästan alla förhållanden i människans lif. Han ordnar dagens
och nattens äfvensom årstidernas omväxling. Vindarne äro honom
underdåniga. Han samlar molnen och skingrar dem åter och
låter det för växtligheten välgörande rägnet nedströmma öfver
åkerfälten. Han upprätthåller statens ordning samt lag och rätt.
Han öfvervakar människornas förhållande till hvarandra, i det
han öfver allt främjar och belönar redlighet, sanning, trohet och
mildhet, men därimot bestraffar orättrådighet, falskhet, trolöshet
och hårdhet. Såsom deras försyn vårdar han sig med faderlig
kärlek om äfven de fattigaste och mest öfvergifna, och den
hus-ville tiggaren har i honom en nåderik beskyddare, hvilken straffar
obarmhärtighet och belönar medlidande och förbarmande.
Jupiter är med ett ord ingen annan än Zevs, eller Dyaus,
eller hvad han än må kallas, denne »himmelske fader», som
antingen tänkes såsom en särskild, af lägre gudomligheter
om-gifven och betjänad gudabehärskare, eller uppfattades såsom
personifierad i själfva den ljusa himlarymden, eller förnummen
såsom en allsmäktig och allvetande, en rättvis och medlidsam
makt. Då romarnes religion gick under med deras sjunkande
civilisation, var detta icke det samma som den ariska gudstrons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
