Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köttet.» Det är med svärdet denne gud skipar rättvisa bland
människorna. Han uppmanar dem att slåss och säger:
»Förbannad vare den, som afhåller sitt svärd från blod.» Han gjuter
blod på gatorna, han vattnar landet med blod, och i blod
upplöser han bärgen. Han svänger sitt svärd framför konungarnes
ögon, så att de darra i hvarje ögonblick. Han trampar nationer
som drufvor i vinprässen, och hans kläder äro fläckade med
deras lifsblod.
Israels förste konung, Saul, förklarades af den mäktige
präst-höfdingen Samuel ovärdig att vidare härska, sedan den storsinte
konungen efter en seger öfver amelekiterna icke kunnat förmås
att lyda Jehovahs befallning att döda alla, som fallit i hans händer.
Efterträdaren David var mera efter prästernas sinne. »Han lade David,
de underkufvade ammoniterna under sågar, under tröskvagnar
af järn och under järnbilor och kastade dem i tegelugnar.» I sin
ungdom hade han spelat på harpa för Saul. Sedan han genom
svek kommit till makten, lät han utrota den fallne konungens
hela släkt, mörda Uria och tillröfva sig dennes hustru Batseba.
Härpå följde »ånger och botfärdighet» och lofprisande af Jehovah.
Att David umgicks med planen att göra israeliterna till ett
er-öfrande krigarfolk i stor skala, framgår tydligen däraf, att han
lät räkna allt det vapenföra manskapet i sitt rike. På dödsängen
anbefalde han sin son Salomo att straffa sina fiender. Man
förstår så väl, hur denne kunglige salmsångare intill dag som
är förblifvet de gudsfruktande humanitetshatarnes idol.
Om höga vederbörandes sätt att fara fram mot en eröfrad
stad berättas i en kilskrift, funnen i Sanheribs palats: »Af
invånarne blefvo de brottsligaste dels korsfästa, dels brända. De
öfriga fingo näsa och öron afskurna. Jag tillfångatog alle män,
både gamle och unge. På en del afskar jag händer och fötter,
på andra öron och läppar. Af ynglingarnes öron upplade jag
högar, af de äldres hufvud bygde jag ett torn, hvilket jag reste
som segertecken utanför deras stad. Barnen, både gossar och
flickor, brände jag. Staden förstörde jag och uppbrände med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
