Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och späjare af alla slag utröna deras förehafvanden, alltid sträfva Statskonst,
att mellan dem framkalla söndringar samt hålla sina egna afsikter
hemliga, så att, om det blefve nödvändigt att gripa till vapen,
han kunde öfverfalla fienden oförberedd. Så lärde Manus lagbok.
Så går det till i Bismarcks tidsålder. Ingenting nytt under solen.
Stridsätten förr och nu må vara än så olika. Saken är den
samma. Hur hjältarne tumlade om med hvarandra i den gamla
goda tiden, då senig arm och trotsigt mod betydde mer än nu,
får man en föreställning om i en krigsskildring i det indiska
diktvärket Mahabharata. När härarne nu stodo gent imot
hvarandra, heter det här, fattade Bhishma den stora guldprydda
musslan och blåste till anfall. Likasom hafvet under storm drifves
upp och ned af brusande vindar, stötte härarne mot hvarandra.
Fjärran ifrån skränade korparne och tjöto vargarne, förutseende
ett stort manfall och ett rikt mål af lik. Hjältarne angrepo
hvarandra. Sällan nedläto de sig att springa från vagnarne och med
svärdet strö fotkämparnes hufvuden såsom frökorn på sanden.
Furstarne höljde hvarandra med skurar af pilar. De nedsköto
körsvennerna på de fientliga stridsvagnarne, så att hästarne utan
ledning rusade hit och dit under slaget. När elefanterna drefvos
mot vagnarne för att omstörta dessa, nedsköto de elefantryttarne,
såsom fåglar från träd, eller fattade det stora slagsvärdet och
afhöggo elefanternas snablar invid huggtänderna, så att de
harnesk-klädda djuren vrålade af smärta. Men ofta ryckte också dessa
kämparne från vagnarne och trängde oimotståndligt in i de
kämpades leder, likasom strömmar, störtande från klippa till klippa, och
uthöllo hvarje anfall såsom hafsvågorna studsa tillbaka från
klipporna. Späckade med pilar dröpo de af blod, till dess de,
träffade i nacken, störtade till marken eller ursinniga rusade mot
sin egen här. När hjältarne skjutit bort sina pilar eller bågen
blifvit bräckt, stego de ned af vagnarne, fattade de stora målade
sköldarne af djurhudar, lyfte stridsklubborna och gingo såsom
buffeltjurar löst på hvarandra. Ömsom under anfall och försvar,
afpassade de ögonblicket att gifva det dödande slaget. Voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
