Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter bön och åkallan till himlen, sammandrabba tusentals
människor, genomborrande och krossande hvarandra på högar
af stympade lik. Det är ett slaktande, en strid mellan vilda, af
blodtörst rasande djur. Lemmar krossas eller stympas. Jorden
är genomfuktad af blod. Sårade, döende och döda ligga om
hvarandra. Här hopar af stympade kroppar och afbrutna eller
krossade lemmar, nästan beröfvade hvarje spår till människoform.
Där andra hopar af slagne, trampade under fotterna, och där
hästhofven på mångens krossade ansigte intryckt sitt märke.
Många offer, som ännu lefva och vältra sig i sitt blod, lefva
utan hopp och tröst. De sluta sitt lif under långvariga
dödsplågor. Deras djupa suckar väcka intet medlidande. Deras
lemmar vrida sig i outsäglig smärta, ofta under tyngden af
kanoner eller stupade hästar. Deras sår äro öppna för den
dödande luften. Deras läppar förtorkas af en brännande törst.
Henri Dunant omtalar (Un souvenir de Solferino), att han den
hemska kvällen efter slaget vid Solferino 1859, där 320,000 män
kämpade mot hvarandra, i synnerhet upprördes vid åsynen af
offren för törstens kval. Officerare och soldater rusade till illa
luktande sumphål, för att stilla sin brännande törst med stinkande
vatten, blandadt med lefrade blodklumpar. En sårad tyrolare i
närheten af bivuaken ropade och bad ihärdigt om en dryck
vatten, som af fullständig brist ej kunde gifvas. Morgonen därpå
fans han död, med fradga för munnen och denna full af jord.
Hans ansikte var svartgrönt. Han hade ända till morgonen
vridit sig i hemska konvulsioner. Naglarne på hans händer
voro sönderslitna och utåt böjda.
Tusende andra hjärtslitande röster ropade lika förgäfves om
bistånd under natten. Berättaren säger, att de sårade ofta voro
liksom galne af smärta och bådo under krampaktig dödsångest
att med ens bli dödade. De af bombskärfvor söndersplittrade
benen, i såren inträngda stycken af kläder, skodon och öfrig
utrustning fördubblade de sårades lidanden.
I fråga om deras behandling, hvilka upptogos på slagfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
