Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Comenius. i gossåren, till följd af människors likgiltighet, ingaf honom en
liflig medkänsla för ungdomen, som han genom sin sträfvan ville
spara sorgen öfver en förspild ungdomstid. Så blef han
»folkskolans fader.
Först vid 16 års ålder kom han i en latinskola. Ett tiotal
år senare blef han skolföreståndare och pastor i Fulnek, som
den tiden var hufvudsätet för de böhmiske bröderna. Här gifte
han sig och framlefde några lyckliga år under träget arbete som
lärare i kyrka och skola. Men 30-åriga krigets vilda brand
ödeläde äfven hans fridfulla herdetjäll. Sedan det evangeliska partiet
lidit ett afgörande nederlag i drabbningen på Hvita bärget vid
Prag, trängde 1621 en spansk trupp i käjserlig sold fram till
Fulnek, plundrade och uppbrände staden, hvarvid Comenius
förlorade hela sin egendom, däribland alla sina böcker och
handskrifter. En farsot bortryckte hans hustru och barn. Då nu
kort därefter alle evangeliske predikanter i de österrikiska staterna
erhöllo befallning att utvandra, måste äfven Comenius lämna sitt
ämbete och fly, men fick tills vidare en fristad hos en
protestantisk adelsman i Böhmen. Dold i dennes slott och där
skyddad mot sina fiender, skref Comenius under denna tid af
förföljelse flere uppbyggelseskrifter till sina trosbröders
uppmuntran och tröst.
Men äfven sin tillflykt i Böhmen måste Comenius lämna.
År 1627 utkom en käjserlig föreskrift att alla, som icke ville
bekänna sig till katolismen, skulle utvandra från käjsarens länder.
Hällre än att »böja knä för Baal» uttågade då, under den
strängaste vintern, ensamt från Böhmen 30,000 protestantiska familjer.
Med dem följde Comenius. När han kom till gränsbärgen,
berättar en gammal krönika, såg han sig ännu en gång till baka
mot Böhmen och Mähren, föll med sina trosbröder på knä, kysste
fosterlandets jord och bad till Gud under många tårar, att Han
icke ville helt vika från Böhmen och Mähren med sitt ord, utan
bevara där åt sig åtminstone ett korn. Comenius med en del
af sina trosförvanter vände sig till Polen, där de slogo sig ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
