Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett viktigt och högst märkligt historiskt sakförhållande, att dessa
milda människor, som aldrig gjorde motstånd, under tre
århundraden hos de styrande vunnit och åtnjutit mera hänsyn för sina
samvetsbetänkligheter och större eftergifter i afseende å
militärplikten, än någon annan protestantisk bekännelse på fastlandet.
De hafva på flere håll så kraftigt bidragit till välmågan och
lyckan i de orter, där de slagit sig ner, att äfven tyske käjsare
och ryske tsarer inbjudit dem bosätta sig å deras områden
under det uttryckliga löftet att njuta fullständig frihet från
militärtjänst.
Förräderi. På senare tider ha de tyske mennoniternas stränghet i
grundsatser betydligt gifvit efter. Hundratals medlemmar af sekten
deltogo villigt i fransk-tyska kriget och en mennonitisk historiker,
Max Schön, omtalar detta drag med tillfredsställelse. Han säger,
att han jämte sina trosbröder äro stolte öfver att hafva deltagit
i »detta ärorika krig mot tyska folkets arffiende». Större afsteg
från Mennos läror låter knapt tänka sig.
Mera trofast ha mennoniterna i Syd-Ryssland fasthållit vid
stiftarens ord. Den despotiska ryska regeringen har omsider
fråntagit dem deras gamla frihet från vapenöfning och krigstjänst.
Många hundra bland dem ha, liksom dukoborserna, nekat lyda
Trohet och utvandrat till Amerika, förnämligast till Manitoba, dit de
medfört sin stora skicklighet i hampodling. Nu växer
Manitoba-hampan till en fruktansvärd konkurrent till den ryska
hamp-odlingen, hvilken förut betydligt riktade ryska staten, och dennas
regering har skäl att bittert ångra sin ofördragsamhet.
Mennoniter finnas ännu i flere land, talrikast i Nordamerika,
i England öfver 250,000. 1 deras religiösa handbok för kyrka
och skola heter det (sid. 121): »En mennonit, som offentligt
af-gifvit och med dopet beseglat sitt löfte, är det under inga
omständigheter tillåtet att bära vapen eller göra någon militärtjänst.»
Mennoniterna, som för öfrigt ej mera vilja veta af någon bestämd
trosbekännelse, söka sålunda göra fullt allvar af Kristi lära.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
