- Project Runeberg -  Världsfreden /
589

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

privilegier, hvilka i England öfvergått vida mer i sederna än i
lagarne. En hederlig mans ord gällde som vittnesintyg, utan att
behöfva bekräftas med någon ed. Hvar och en, som skattade
till det allmänna, egde rösträtt, och hvarje kristen kunde väljas
till att bekläda en syssla i statens tjänst, utan afseende på hans
religion. Ingen skatt, ingen afgift kunde påläggas annat än i
kraft af en formlig lag, och det erfordrades därtill bifall af två
tredjedelar af rådet och församlingen. Kväkarne voro de förste,
som förvandlade fängelset till ett arbetshus. Det fans bland
dem ingen fattigskatt. Eländet var okändt i kolonien. Och
tionde afskyddes som ett medel att göra religionen till en
inkomstkälla. Vid sidan af ett lagstiftande råd, som valdes för tre år
och hvart år med en tredjedel förnyades, fans en årligen vald
församling. Rådet och guvernören hade främsta förslagsrätt.
Lagarne understäldes därefter primärförsamlingarnas granskning.
Den lagstiftande församlingens åliggande inskränkte sig till att
meddela folkets stadfästelse. Kväkarne ansågo representanterna
endast som folkets tjänare. Det var af denna orsak som New
Jerseys konstitution tillerkände hvar deputerad en shilling om
dagen, som skulle till honom personligen utbetalas af hans
valmän, på det att alla måtte veta, att han vore folkets tjänare.
(Bancroft, II, 357).

Så snart ryktet spridde sig ij Europa, att William Penn
öppnat en fristad för de fattiga och förtryckta af alla nationer
så snart länsinnehafvarens liberala vilkor där blefvo bekanta,
skedde en stor utvandring från England, Skotland, och i synnerhet
från Rheins stränder, där Penn själf genom sin predikan utbredt
Vännernas lära. Denna sist nämda utvandring var så talrik, att
man 1750 frågade sig, hvilken af de båda nationerna skulle
varda den härskande i kolonien. Med ett dylikt tillflöde af
invandrare blef koloniens utveckling vida snabbare än nya Englands,
där ofördragsamheten skrämde emigrationen tillbaka. Filadelfia
eller brödraskapets stad, hvars läge Penn själf utstakat, för att
göra det till en stor handelstad, som 1683 bestod af fyra eländiga

Framti dsfolk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free