Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inbördes försvaret. Vi återfinna denna idé i våra dagars
inter-parlamentariska konferenser, hvilken ju kan hafva upprunnit
samtidigt eller senare i andra hjärnor.
Sekreterarenj förfäktade i tal och skrift äfven denna sin idé,
under det en hel del godt folk var synnerligen frikostigt på hån
och begabberi, någon gång ganska roligt, i hvarje fall roligare
än de där stränga orden om slapp fosterlandskänsla o. s. v. Hade
det berott på honom allenast, skulle fredsarbetet i Sverge redan
från början ha fördelats på två hufvudafdelningar — en
parlamentarisk och en allmän. Då detta imellertid ej kunde gå för sig,
sökte han i alla fall, som antydt, att organisera fredsrörelsen med
oaflåtligt sikte på en framtida tudelning, som dock icke skulle på
något sätt slappa förbindelsen mellan riksförsamlingen och folket,
utan just tvärtom genom ett ordnadt samarbete närma dem mer
och mer till hvarandra.
DmgUgt De stora Stockholmstidningarnas fientliga hållning mot den
fsredsblad. börjande folkrörelsen föranledde sekreteraren att söka få till stånd
ett hufvudstadsblad, som till någon motvikt skulle sprida
upplysning om de internationella fredsträfvandena och i öfrigt vara
ett organ för fri debatt i tidsfrågorna. Efter att på flere stora
folkmöten ha sökt intressera allmänheten för denna plan, började
han från hösten 1883 utgifva Tiden, den första dagliga tidning,
som stält fredsfrågan främst på sitt program. Det lyckades den
nya tidningen att vinna seger åt alla sina kandidater vid de
allmänna valen för hufvudstaden till riksdagens andra kammare 1884.
Dit intills] hade denna landets största valkrets varit i
rustnings-ifrarnes våld. Nu eröfrades den af fredsvännerna, som sedan
allt jämt behållit sin öfvermakt. Under striden mellan
konungamakten och stortinget i Norge samma år lyckades Tiden äfven
draga hela det demokratiska Sverges sympatier öfver på den lika
mycket fredsälskande som frihetsvärnande stortingsmajoritetens
sida. Därjämte sökte tidningen i unionsfredens intresse genom
utredande artiklar och väckande agitationsepistlar klargöra de
unionella tvistefrågorna, framhållande det rättvisa i norrmännens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
