Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationella oberoendet, skola hänskjutas till en skiljedomstols
pröfning och afgörande. Kongl. m:t ansåg sig visserligen i 10:e
marsbeslutet icke kunna efterkomma stortingets uppfordran i hela
dess omfattning. Men han har dock, om än till en början med
vacklande steg — icke så underligt, då hans tre svenske
råd-gifvare dragit honom dit och hans ene norske rådgifvare drager
honom hit — beträdt en ny väg, på hvilken han af
konsekvenserna nödgas att fortgå. Kongl. m:t beslöt uppdraga åt
utrikesministern att vid blifvande underhandlingar om nya traktater,
när traktatens föremål därtill kunde gifva anledning, i hvarje fall
särskildt undersöka möjligheten att vid dessa traktater tillägga
en skiljedomsbestämmelse. (Post- och Inrikes Tidningar, 9 maj 1892).
Nå väl. Grundsatsen är icke blott erkänd, den börjar ock
steg för steg att varda tillämpad. Norge har för sin del senare
afslutat fyra handels- och sjöfartstraktater med främmande länder,
nämligen Spanien, Portugal, Sveits och Belgien, hvilka alla
innehålla en bestämmelse om att tvistepunkter med anledning af
traktaterna skola afgöras genom skiljedom. Men därvid kan det
icke stanna. Hvart och ett af unionsrikena, så väl Sverge som
Norge, är berättigadt att afsluta äfven särskilda skiljedomstraktater,
om det föredrager detta framför att afsluta sådana gemensamt.
Då dessa traktater afse att undanrödja orsaker till krig, är det
både i Sverges och Norges intresse, att båda rikena ingå dylika.
Men om detta icke sker, är det dock till bådas fördel, att den
ena staten gör det. På så sätt undanrödjer den i större eller
mindre grad anledningar till krig, hvari båda rikena måste deltaga.
Denna ståndpunkt göres gällande rhot utrikesministerns
uppfattning i vederbörande stortingskomités motivering till ny
skiljedomsadress 1897. Komitén hemstälde, på förslag af nu
varande statsministern J. Steen och nio andre stortingsmän, att
stortinget skulle antaga följande adress:
Til Kongen.
Under 5 Marts 1890 indgik Storthinget i yErbodighed til deres Majestset
med Anmodning om at benytte den Deres Majestaet ved Orundlovens § 26
Trägen
vinner.
Bådas
fördel.
Världsfreden.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
