Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen till fromma och ingen till skada kunna börja Och genomföra
underhandlingar rörande ett lands neutralitet ... Då man dessutom, såsom
ministerpresidenten förklarat, i landet allmänt önskar neutralitet, så fins intet
egentligt skäl, hvarför det icke skulle genom lämpliga diplomatiska
förhandlingar kunna få denna sin önskan uppfyld. Ty det fall kunde ju inträffa,
att en af de makter, som vore intresserade af att få Danmark till mellanbasis
för sina operationer, vid ett krigsutbrott förklarade: Den, som icke är med
mig, är imot mig.
Att detta lika gärna kan sägas från fransk sida, ser man af
en ledande artikel i »Le Temps» (26 jan. 1898) i anledning af
de danska sändebudens uttalanden om utsikterna för Danmarks
neutralisering. Den stora tidningen yttrar:
Detta konungarike, som är för svagt att upprätthålla sig af egna krafter
och är på ett oförklarligt sätt öfvergifvet af sina naturliga bundsförvanter
Sverge och Norge, är således af sitt geografiska och strategiska läge
hän-visadt till att söka trygga sig för blifvande sammanstötningar mellan
stormakter. Att Danmark innehar nycklarne till Östersjön, utgör en frestelse till
täflan om att rycka dem ifrån det. Vi ha redan antydt, hvad som kan
inträffa, om ett krig utbryter mellan Tyskland och Ryssland. I händelse af en
dust för - treudden), såsom käjsar Vilhelm sagt, mellan dessa två andra
hafsmatadorer, England och Tyskland, uppstår för detta senare land samma
frestelse och för Danmark samma fara.
Såsom förut är antydt, betrakta imellertid nu mera de
nordiske neutralitetsvännerna ganska allmänt »garanterad»
neutralitet som en föråldrad ståndpunkt.
Interparlamentariska konferensen i Bruxelles 1895 uttalade
som sin mening, att när en stat efter grundlagsenligt beslut
förkunnar sin ständiga neutralitet, så bör denna neutralitet
erkännas af makterna.
t
Tre år senare, kort före ryske tsaren utfärdade sitt
freds-budskap, utkom en märklig skrift af belgiske senatorn E. Descanips
(Le droit de la paix et de la guerre, essai sur 1’évolution de la neutralité
et sur la constitution du pacigérat), framställande den nya tanken, att
neutraliteten icke längre må betraktas som passiv, utan som
aktiv. De neutrala staterna i allmänhet och de permanent
neutrala i synnerhet hafva till uppgift att vara fredförande, i
Bismarcks
mening.
Franski
omdöme.
daglig
neutralitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
