Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - 7 Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 „ BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
Det finnes en rättfärdig Gud.
Den 2 dec. 184-3 gick en tjänare i
ett adligt hus i S. in på ett värdhus
för att få sig ett glas dricka. Han
beklagade sig då för värden över det
myckna arbete, som lian haft den sista tiden,
då husets äldsta dotter liade firat
bröllop; han hade nu i flera dagar fått stå
och putsa den mängd silverpjäser, ,som
fanns i huset. Detta liörde en man.
som .satt i ett hörn av rummet, iförd
tämligen snygga kläder men med ett
fräckt utseende.
Sedan tjänaren gått, hörde han sig
för hos värden angående den nämnda
familjen och förde sedan ett viskande
samtal med två av sina kamrater. De
uppgjorde nämligen en plan att bryta
’ig in i det uppgivna huset under
natten och stjäla den stora mängden
silver. Men personer av detta slag ha
också misstankar till varandra, och
ute på gatan, där de fortsatte
rådplägningen, måste de därför var och en
avlägga en dyr ed på att ’de punktligt
skulle infinna sig på bestämt ställe.
Den ene svor förskräckligt, att han
skulle komma, "annars må djävulen
taga. mig med detsamma", sade lian.
Den andre svor lika. grovt att han
skulle komma, "om jag än bryter
benet av mig", sade han. Och den
tredje svor likaledes: "Jag skall komma,
om det så skulle kosta mig tio års
tukthus."
De infunno sig också verkligen alla
tre på bestämd tid. Det lyckades dem
även att komma in i huset, där de
snart upptäckte silverpjäserna, som
voro uppställda på ett långt bord.
Hastigt och dock utan att göra något
buller stoppade de sina sackar fulla
med vad de ansågo äga största värdet.
Så långt hade allt gått väl, och de
beredde sig just att smyga .sig ut
samma väg som de kommit. Men den
tjänaren, som genom sina oförsiktiga
upplysningar ofrivilligt blivit sitt
herrskaps förrädare, väcktes nu av ett
starkt luftdrag. Haii sov i en
kam-nui.ro vid sidan av den korridor, där
tjuvarne slagit ut en fönsterruta för
att komma in. Tjänaren tänkte, att
Ltågo i hade låtit fönstret stå öppet
och gick upp för att stänga det. Men
dä han famlade efter detsamma, stötte
an med handen mot en stege, och då
lian i detsamma trampade på
glasskärvor, anade han vad .som stod på. Han
sprang genast tillbaka in i’ kammaren,
grep en bössa, som alltid hängde där,
ocli var så åter ute i gången just som
tjuvarna kommo med silvret. De
kastade från sig säckarna, och den ene
mättade efter tjänaren med en yxa.
men fick i detsamma ett .så våldsamt
slag i huvudet av bösskolven, att lian
tumlade medvetslös till marken. Den
andre kastade sig huvudstupa, ut
genom _ fönstret och den tredje blev så
handfallen, att han ej visste, om han
skulle fly eller göra motstånd.
Tjenaren ropade på hjälp, och man grep
de två tjuvarna, medan man upptog
den tredje utanför på gatan, där han
låg med det ena benet avbrutet. Den
som var sårad fördes till ett sjukhus,
där lian genast avled, ocih på den, som
kastat sig ut genom fönstret, måste
benet amputeras. Den tredje kom i
tukthus, där han fick sitta i tio år.
Sålunda uppfylldes bokstavligen på var
och en av dem det gudlösa bedyrande,
han gjort. Denna underbara
uppfyllelse gjorde ett så starkt intryck på
den, som förlorade sitt ben, att han
utröna de : "Sannerligen, det finnes en
rättfärdig Gud !" Och från den
stunden skedde det. en genomgripande
förändring med honom: han kom i djup
nöd för sina synder, vände sig1 till
Kristus och blev en annan människa.
När snöstorm utom knuten viner,
när ängens alla blomster dött
och solen göms baK’ molngardiner,
må det i hemmet glöda rött!
Än kärlek, vänlighet och milda ord
kan locka rosor fram ur vintrig jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
