Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - 11 Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET
.11
bröderna, vilka mer än en gång lovat
att efterfölja den ömme faderns
lärdomar och förmaningar, hade, såsom
vi skola få höra, många bittra
prövningar att genomgå.
Då turkarna kort därefter
belägrade och i maj månad 1453 intogo
staden, foro de fram med stor grymhet,
förstörde allt, vad de påträffade,
rövade och plundrade över högt och
lågt samt anställde de
förskräckligaste blodbad. Under allt detta
elände kom en turkisk officer, vid namn
Schemet, till Tbeodosii hus, och då
ingen ville öppna dörren, lät han
med våld uppbryta den, störtade in
och mördade med egen hand den
gamle Theodosius, jämte åtskilliga
av hans tjänstefolk. Sönerna, vilka
för tillfället voro frånvarande,
ådrogo sig, då de senare påträffades,
genom sitt ståtliga utseende och vackra
växt Schemets välbehag, så att han,
görande dem till slavar, skänkte dem
livet. Därefter inflyttade han med
alla sina ägodelar i Tbeodosii hus.
lämnade krigstjänsten, samt begärde
och erhöll en plats vid hovet jämte
tillåtelse att i stillhet framleva sina
återstående dagar. Därtill skänkte
kejsaren honom ett nära staden
beläget lantställe, där han, för att kunna
hålla sina slavar till strängt arbete,
anlade en vacker trädgård och ett
tegelbruk. Även de båda bröderna
voro tungt belastade oeh hade gott
tillfälle att öva sig i tålamod och
undergivenhet. Schemet, som var
mycket angelägen, att av det bestämda
arbetet ingenting blev eftersatt,
begabbade ofta de kristna slavarna
därför, att de släpade sig till döds,
då de kunde hava det så mycket
bättre ; tv så snart en av dem avsvor
kristendomen, befriades han från det
tyngsta arbetet och erhöll bättre föda
ii ii do övriga.
Ehuru den grymme mannen ge-
nom denna lackmat lyckades förmå
många att till det yttre antaga,
muhammedanska religionen, förklarade
de båda bröderna bestämt, att de
ville leva och dö som kristna. Ju
mer deras ägare tyckte om dem,
destømer förargades han över denna
deras halsstarrigliet, och han beslöt
att ej försumma någonting för att
med ondo eller godo förmå dem att
övergiva sin tro. Till den ändan
skiljde han dem från det stränga
utarbetat och befallde, att de i dess
ställe skulle inomhus passa upp
honom själv, då ban beständigt
föreställde dem, huru gott de skulle få,
allenast de övergingo till
muhamme-danismen.
Men som de kort och bestämt
av-slogo alla hans tillbud, förlorade han
tålamodet. "Jag kan icke längre
fördraga", sade han, "att i min
närhet se sådana styvsinta slynglar, och
då allt det goda, jag lovat eder, ej
kan förnrå er till lydnad, ämnar jag
tillgripa allvarsammare medel.
Efter fyra veckors betänketid masten I
antingen bliva muhammedaner och
så länge I le ven åtnjuta min nåd och
mitt beskydd, eller bereda er på att
gå en säker och smärtsam död ti!l
mötes". Djupt bedrövade vid dessa
ord, gräto och suckade de båda
ynglingarna, av vilka den äldre,
Theo-philus, ihågkommande Guds löften
samt sin avlidne faders förmaningar,
höll sig fast vid sin barndomstro,
men Crispinus kändè vid tanken,
dels på döden, dels på sin husbondes
härliga löften, sin ståndaktighet
vackla och vid betänketidens slut
förklarade han sig villig att ombyta
religion. Häröver blev hans bror så
bestört, att han i Schemets närvaro
utbrast: ’ ’Ack, broder! Hur kan
du vara så dåraktig? För att ni [-]derå-] {+]d-
erå+} ett kort. timligt lidande, vill du
(Ports, å sid. 14.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
