- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 10 - 1920 /
112

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 14 - 4 April - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET

levat i mitt älskade hemland; men nu
kan den även i någon mån vara en bild
av er själv."

"Av mig", utbrast gossen förundrad.
"Nej doktor. Om ni hade liknat mig vid
rovfågeln, det kunde jag ha förstått, men
att ni liknar mig vid duvan, det förstår
jag alldeles inte."

"Jag vill då hjälpa er. Säg mig", och
doktorn lade vänligt sin hand på gossens
axel, "är ni icke lik den där duvan, trött,
utarbetad sökande efter ro och stadd på
flykt undan en grym fiende, som vill
uppsluka er. Tro mig, denna ro finner ni
endast hos Jesus, konungarnes konung
och klippan av evighet".

Nästa tavla föreställde ett litet skepp,
som kastades hit och dit på vågorna,
men mitt i skeppet syntes en man med
utsträckt hand och majestätisk blick;
man tyckte sig nästan se läpparna röras
för att uttala samma ord, vilka i
förgyllda bokstäver stodo som underskrift
till tavlan: "Tig och var stilla".

Davie betraktade länge denna tavla,
därpå sökte hans blick doktorns, och han
viskade sakta: "Jag tror, att Han har
sagt till mig detsamma som till Liese."

Flera ord växlades icke den gången
emellan de båda, ty familjens övriga
medlemmar inträdde, men när doktorn
denna afton knäböjde på sitt ensliga
rum, tackade han Gud att
rättfärdighetens sol med salighet under sina vingar
hade uppgått för Davie Dunmore.

En annan tavla, som Paul Crawer
lämnat åt Davie, hade han själv målat. Den
föreställde den gode Herden, med ett litet
spätt barn i famnen. Han lade sin hand
med innerlig huldhet på dess huvud,
liksom hade Han velat välsigna det.
Under bilden stodo dessa ord: "Låten
barnen komma till mig och förmenen dem
icke, ty sådana hörer himmelriket till".

"Mor", utropade Davie, då grevinnan
närmade sig med lilla Marié på armen,
"kom och se på denna tavla och säg mig,
vem den påminner om. Är den icke
älsklig?"

"Ack, Davie, vem har målat den? Det
är ju min egen lilla Marie och så lik
henne! Och vilket intagande ansikte på
den man, som håller henne i sina armar!
Jag kunde sitta hela timmar och
betrakta det, Vem gav dig denna tavla,
Davie?"

Doktor Crawer. Han visade mig några
tavlor, som hans lilla syster målat och
därjämte även denna, vilken han själv
målat."

"Men vad betyda de ord, som stå
härunder: "Låten barnen komma till mig
och förmenen dem icke, ty sådana hörer
himmelriket till", jag förstår dem icke",
fortfor den unga styvmodern.

"Jag tror, att jag förstår dem",
svarade gossen: "Mannen föreställer Herren
Jesus, den konung vi talade om
häromdagen, såsom större än vår konung
Jakob. Doktor Crawer sade mig en gång.
att Jeus älskar de små barnen och bjuder
dem alla att komma till sig för at i. fa
göra dem lyckliga. Och jag är viss, att
doktorn, under det han målat denna
tavla, önskade, att även vår lilla Marie
måtte lära känna Herren Jesus, och sa
målade han bilden just sådan, som han
önskade, att verkligheten skulle vara.
Och så skrev han dessa ord under den.
Men jag undrar, vem som har talat dem.
Kanhända är det Herren Jesus själv?
Moder, skulle du önska, att Han
verkligen såg så här på vår lilla Marié; och
om Han sade: "Låt henne komma",
skulle du vilja förhindra henne, moder?"

Den unga modern kände sig helt
underlig till mods vid denna fråga.
Hennes ögon vilade med ömhet på barnet i
hennes famn. Därefter fäste hon det på
bilden av den gode Herden, som log emot
henne från tavlan. Jag känner, såsom
kunde jag lämna henne åt Honom; Han
kunde icke göra henne något ont",
viskade hon omsider till svar på gossens
fråga.

Davie räckte henne därvid den tavla,
som framställde stormen på det
Gallilei-ska havet. "Mamma", sade han sakta,
"jag tror, att samme gudomlige Mästare,
som sade till havet och vinden Tig och
var stilla, även har talat de orden till
mig. Forts.

Av

SKOGSBLOMMAN

läsning för ung och gammal av
K. K—n, har n:r 5 och 6 för året
utkommit. Pris 15 öre pr häfte.
N:r 1—4 finnas ock. Vart 6:te
ex. lämnas gratis. Rekvirera och
sprid några ex. å Eder ort!

Adressera:
JULBUDSKAPETS FÖRLAG,

Norrköping.

Tryckt på Norrköpings Tidningars Tryckeri - 1920

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1920/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free