Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15 - 11 April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 115
•där det finns så sköna berättelser!"
ropade han.
’ ’Av vem har du fått den ’boken ?’’
frågade fadern.
"Av en bibelman.’’
"Vad — av en bibelman!" ropade
fadern bestört. "Slit då genast
sönder den och spring sedan och tvätta
dig, ty du är orenad genom
beröringen därav".
Stackars gosse! Hans läppar
darrade, och hans glädje fönbyttes i
sorg, Han ville icke vara olydig mot
sin far, men huru skulle han kunna
riva sönder sin kära bok?
’ ’Jag skall gå och tvätta mig, far’’,
sade han, "men vill du inte under
tiden se på boken? Den är så
vacker, och du skall säkert tycka om
den, om du läser däri."
Fadern tog boken; det var dock
svårt att neka sin eljest så lydige
gosse denna bön. Medan nu denne
gick för att tvätta sina händer, läste
fadern i ’boken, och småningom
försvunno rynkorna från hans panna.
Nu kom också han hustru. Hon såg
honom läsa ocli blickade över lians
axel ned i boken för att se, vad han
läste. Ju längre de läste, dess mer
växte deras intresse. Guds helige
Ande talade till deras hjärtan och
överbevisade dem om att allt vad som
stod i boken — varje ord — vore
sant.
När gossen kom tillbaka från
floden och såg sina föräldrar läsa i
boken och förstod att Gud talat till
deras hjärtan, blev han åter glad. Nu
visste han, att hans skatt var
räddad.
På aftonen steg missionären åter i
sin båt och lät ro sig utför floden.
Efter en stund gav han akt på, att
en liten båt följde efter hans båt.
När den kommit närmare, frågade
missionären manual i båten, vad de
önskade, och fick till svar:
"Vi äro timmermän och arbetade
i dag i den rike braminens hus. Då
fingo vi höra, att braminens son fått
en underbar (bok, som innehöll en ny
religion, och nu ville vd gärna höra
mera därom."
Alltför gärna uppfyllde
missionären deras bön, och de lyssnade
uppmärksamt till berättelsen om den
sanne Guden. De voro glada att
höra, att han är en Gud, som älskar
människorna, såväl de bruna som de
vita. —- Något sådant hade de aldrig
förr hört talas om.
Snart var natten inne. Indierna
sade farväl till deras nyfunne vän
och tackade honom av hjärtat för det
sköna evangelium om en Gud, som
så älskat världen, att han utgivit
sin ende son, på det att var och en
som tror på honom, skall icke
förgås utan hava. evigt. liv.
Och den lille indiske gossen, som
•hade mod att lämna, sin bok åt sin
far samt bedja honom läsa i den om
den ende sanne Guden — var icke
han en verklig liten missionär?
C3E3
Den unge läkaren.
Forts.
Jag ihar hört ihans röst, och jag
önskar höra honom till. Han vill, att hans
stridsmän skola vara milda och ödmjuka
av hjärtat, på samma gång de äro
oför-skräokta i striden."
Styvmodern böjde sig ned och kysste
gossens bleka panna, i det hon vänligt
svarade "Jag ser, Davie, att du
undergått en sällsam förändring. Du skall
säga mig mer om denne Jesus, som synes
så huld och kärleksfull. Jag önskar, att
även jag kunde höra hans röst."
Sålunda tycktes den himmelska säd,
som här i tålamod och tro utsåddes, slå
rot i mer än ett hjärta. Hos Davie
märktes en genomgripande förändring och
även hos styvmodern uppstod ett
frågande efter sanningen.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
