Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 51 - 19 Dec. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAiRiNTIiD:NLNGlEiX SENAPSKORNET 405
Den fot, vilken krossade
ormen en dag
i linda mig möter
så mjuk och så svag —
den fot, som för syndare
vandrat sig trött
och sist på förbannelsens
träd har förblött.
Och hjärtat det
ömma
så varmt mot mig slår,
det värmer min ande,
det lisar mitt sår —
det hjärtat, som brast
för mig, fattiga barn,
att lösa min själ
utur ovännens garn,
Du älskliga Julbarn,
hav tack, att du kom!
Och tack, att du ej
till ditt hem vände
om,
förrn helt och
fullkomligt
du utfört ditt värv
att frälsa mig arme
ur evigt fördärv!
Ack, djupt i mitt hjärta
en boning dig red!
Och följ mig och lys mig
på villande led,
att sist jag ej saknas
bland skaran i höjd,
som firar sin julhelg
däruppe med frödi
K K-n.
Änglabudskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
