Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=15 —
Det betecknande, objektangivande momentet har här tagit
överhanden över tillståndsmomentet.
Summan av vad jag här anfört blir följande. Om
man som det väsentliga för vitalsensationen anger, att den
är framkallad av inomkroppsliga irritament, faller det av
sig själv, att vitalsensation blott blir ett annat namn på
intern sensation. Men om man som det väsentliga för
vitalsensationen anger, att den är en sensation av den egna
kroppens 1) tillstånd, så sammanfaller begreppet
vitalsensation ingalunda med begreppet intern sensation.
Motsättningsledet till vitalsensation blir då något, som jag för
tillfället kan kalla med ett mindre lämpligt namn;
objektsensation. Härvid får ytterligare märkas, att denna indelning blott
betyder, att det ena eller andra momentet är övervägande.
När gränsen skall dragas emellan sinnesåskådning och
introspektion, eller emellan sensation och känsla, blir den
här gjorda skillnaden av betydelse.
KAP. IV.
EMOTIONEN VID VITALSENSATIONEN OCH
SÄRSKILT DEN FYSISKA SMÄRTAN.
Tetens. Kant. Nahlowsky. Höffding. Lehmann.
För att undvika sådana mångtydiga ord som »kroppslig»
eller »sinnlig», kallar jag en emotion för sensoriell, när den
är knuten till en sensation som sådan.
1) REIN har för sin del uttrycket »den egna kroppens inre
tillstånd», varmed dock måste menas kroppens tillstånd överhuvud,
enär det andra ledet i tudelningen är »för den egna kroppen yttre
föremål>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
