- Project Runeberg -  Gränsen mellan sensation och emotion /
22

(1911) [MARC] Author: Hans Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 Ke

om den ursprungliga betydelsen av objektum: föremål för
tanken. Jag vill, att ordet skall erinra om, att vi ännu ha
samma grundbetydelse kvar. Allt som jaget kan sätta emot
sig och betrakta, kalla vi också objekt i en viss mening.
Mina erinringsbilder och mitt medvetenhetsinnehåll
överhuvud äro objekt för mig. Subjektivt i strängaste mening
blir endast den rena apperceptionens jag. Och — för att
i förväg angiva det resultat jag tror mig komma att stanna
vid — till detta medvetandets centrum drives känslan undan,
ifall den icke får vara »Erkenntnisstück». Vad den då är,
och huru och i vad mening den kan vara av oss känd,
blir en senare fråga, som ju sammanhänger med frågan
om vad viljan är och i vad mening den uppfattas av oss,
samma fråga som vad jaget är och i vad mening det är
uppfattbart. Frågan om känslan kommer härigenom i
samma läge som på Hume’s tid frågan om jaget. Allt
som i jaget kunde iakttagas, som alltså var
cognitionselement, mönstrade HUME ut såsom blotta jagkvaliteter,
men jaget självt, då det ej kunde bliva cognitionselement,
upplöste sig till ett intet. Men sa tvingas tänkandet ändå
genom KANT att konstatera ett apperceptionens jag, som
icke är cognitionselement, och dock måste antagas; på
grund av en slutledning? eller av en intellektuell
åskådning? — vi kunna lämna denna fråga därhän. Jag vill
blott, för att man icke på orätt håll skall söka det som
jag menar med känsla, emotion, och som enligt den
Kantska principen måste kallas så, redan här framhålla, att det
icke får sökas någonstädes bland medvetandets
cognitionsinnehåll.

Säkert är nu, att vitalsensationen icke har den höga
potens av subjektivitet, som fordras för att ej vara cogni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 11:14:46 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sensatemot/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free