- Project Runeberg -  Gränsen mellan sensation och emotion /
48

(1911) [MARC] Author: Hans Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

=148

markera finare nyanser, än en definition kan. Deskriptionen
kan alltid vara mera precis än definitionen; men denna
senare har sin förtjänst i att vara mera koncis. Och om
nu definitionen har bakom sig en deskription, som utgör
en kommentar till densamma, så — men endast då —
upptar den i sig deskriptionens precision.

Det har nu föga intresse för mig att tvista om, vilket
av de här nämnda sätten för angivande av en känsla skall
anses som det förträffligaste. Jag förstår icke den
självtillräcklighet, som envisas att reda sig med endast ettdera av
dem. De behöva allt för väl användas alla på en gång.
Och då tycks det mig visserligen, som om distinktionen
av känslotillstånd i första rummet bör baseras på en
distinktion med hänsyn till förcognitionerna. Dessa äro lättast
att precisera och ordna. Men sen gäller det att hjälpa till
med alla medel, som stå till buds, såsom ock alla
förnuftiga människor i verkligheten göra — även LANGE. Därvid
tror jag det gäller som allmän regel, att det mesta och
särskilt det säregnaste i ett känslotillstånd icke kan gripas
direkt: det får suggeras. Förbiser man detta eller fogar
man sig icke efter nödvändigheten i denna regel, misslyckas
man ofelbart. Har man förut sörjt för att det åsyftade
känslotillståndet suggeras in i läsarens föreställning, så är
det naturligtvis en ren vinst för varje enskilt drag, som man
lyckas att diskursivt markera, att ur det suggerade
helhetstillståndet genom analys taga ut; att ange de olika
förnimmelserna i ett känslotillstånd och de olika
organförändringarna därvid är ett göra, som har sin givna
vetenskapliga betydelse.

Med ett exempel skall jag försöka visa, hur
meningslöst det egentligen är att såsom JAMES och LANGE påstå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 11:14:46 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sensatemot/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free