Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AN.
nu själv fråga sig å ena sidan, om dylika undersökningar
av emotionstillstånd böra anses främmande för den
vetenskapliga psykologien, å andra sidan, om de kunna
företagas med tillhjälp blott av sådana psykologiska
iakttagelser som LANGE och JAMES lägga huvudvikten på.
Detta om känslornas deskription. Jag tror att en mera
metodisk undersökning av detta ämne skulle vara av ganska
god nytta, och bliva belysande icke blott med avseende på
den psykologiska forskningen utan ock på pedagogiken och
den konstnärliga produktionen samt litteraturhistorien. En
sådan undersökning borde i första rummet hålla sig till det
redan i den psykologiska litteraturen och i diktningen givna
materialet. Det skulle gälla att konstatera, hur man
verkligen brukat gå tillväga. Av särskilt intresse vore det att
se, huru olika författare förfara. Först efter en dylik
konstaterande undersökning kan man uppgöra en någorlunda
välgrundad metodik för deskriptionen av själstillständ.
5.
Sinnesrörelser och andra känslor.
LANGE inskränker sina påståenden till den klass av
känslor som han kallar affekter eller »Sindsbevægelser», och
undersöker av dem de ovan anförda. En annan grupp av
känslor äro »Lidenskaberne» eller, som han också rätt och
slätt kallar dem, »Fölelserne>, till vilka räknas exempelvis
kärlek, hat, förakt, beundran. Dessa senare äro enligt
LANGE mera komplicerade, sammansatta av olikartade
andliga rörelser; tankeprocesser och reflexion spela vid dem
en roll; i jämförelse med dem äro affekterna
osammansatta och kunna ingå som elementer i »Lidenskaberne».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
