Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 52
begagnat förcognitionen som indelningsgrund, ehuru denna
ej har med ifrågavarande indelning att skaffa. Det går
icke ihop, om man slår dessa båda indelningsgrunder
samman, ty vad som enligt den ena skulle bli en affekt, blir
det ej enligt den andra. En sensoriell känsla, såsom den
vid en lagom värmeförnimmelse, behöver icke bli
affektartad, medan exempelvis en intellektuell — sådan som den
vilken möjligen beledsagat Arkimedes »Heureka!» — mycket
väl kan bli det.
KAP. VI.
GRANSKNING AV LANGES OCH JAMES” TEORI.
Består känslan av följdsensationerna?
Vi komma nu till själva huvudsaken i LANGES och
JAMES” teori om sinnesrörelserna: förhållandet mellan
sinnesrörelsen och de beledsagande kroppsliga företeelserna.
De vända sig emot den vanliga teorien, att sinnesrörelsen
framkallar, föranleder de fysiologiska företeelserna. De
säkra och handgripliga faktorer vi hava att räkna med äro
enligt LANGE: 1) en orsak i form av ett sinnesintryck, som
i regeln verkar genom en association eller en erinring, 2)
en verkan i form av de omtalade fysiologiska symptomen.
Frågan är nu, om där ligger något emellan dessa båda
faktorer. »Naar jeg kommer til at skælve, fordi jeg trues
med en ladt Pistol, sker der da först hos mig en rent
aandelig Begivenhed, skabes der en »Angst», der da er det
som bevirker min Skælven, Hjertebanken, Forvirring i
Tænkevnen o. s. v.. eller fremkaldes disse legemlige Fenomener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
