- Project Runeberg -  Gränsen mellan sensation och emotion /
54

(1911) [MARC] Author: Hans Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRAT AR

tiverade emotionerna äro »verkliga», vill jag obetingat ge
LANGE rätt i. Det finns visserligen mellan dem och de
motiverade emotionerna en skillnad som LANGE själv
medgiver. Sälunda säger han: »i Virkeligheden ligger
Forskellen paa Raseriet hos den svampeforgiftede Bersærk, hos
den maniakalske og hos den, der har lidt en blodig
Fornærmelse, alene i Aarsagernes Forskellighed og i
Bevidstheden om de respektive Aarsager — eller Manglen af
Bevidsthed om en Aarsag», och LEHMANN betonar, att denna
belysning, som orsaksföreställningen kastar över känslan är
för denna mycket väsentligare än LANGE vill anse. Men
trots skillnaden, måste dock huvudsaken medgivas, att den
omotiverade affekten är en verklig affekt; något vari även
LEHMANN instämmer. Och när så är, kan det nog vara,
att de omotiverade affekterna lämna det starkaste skälet för
LANGES teori 1).

Jag är själv tämligen viss på att förloppet vid en
omotiverad affekt är detta: genom någon rent fysisk orsak, t. ex.
intaget bromkalium, påverkas de motoriska centra på så
sätt, att samma reflexer och därav föranledda
vitalsensationer uppstå som annars framkallas vid de motiverade
affekterna; dessa sensationer suggerera därpå en
förcognition. Mitt huvudpåstående är alltså, att en förcognition
är för handen även vid omotiverade emotioner.

Vad man att börja med har rätt att antaga, är att,
sedan genom fysisk retning av motoriska centra de nämda
följdsensationerna kommit till stånd, dessa ge upphov till
en associationsprocess, varigenom föreställningen om ett
emotionsmotiv uppstår. Vi äro vana att förbinda dylika

1) Jfr A. BINET i »L’année psychologique, II, s. 716.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 11:14:46 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sensatemot/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free