Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lelse för hans ensamhetslängtan, men det var
med vemod, han satte sig in i, hur han måste
fly undan till sitt rum, där arbetslampan skulle
brinna öfver ensliga studier till långt fram på
nätterna. Eller också blef det att vandra längs
stränderna, alltid lika ensam. Naturen var
honom så främmande, hans själ hade sina rötter
i en annan jord och här kunde hans ögon endast
se ett förtvinadt land af enformiga kala berg
och ett haf, som började kulna mot hösten.
Ett åkdon skramlade förbi på den ojämna
stenläggningen och en ångbåtsklocka ringde på
afstånd. Flugan surrade ännu uppe vid taket,
men det hade han nästan glömt. Tankarna flöto
tillsamman och blef vo dimmiga. Ljuden utifrån
läto honom förnimma larmet i stora städer, han
tyckte sig åter vara i Berlin som i juni, då han
redan på Chausséestrasse mötte sitt öde för
dygnen därnere i en liten brunett.
— Senta, Senta, mumlade han i sömnen
hon var honom nära, smekt ville hon bli, njuta
måste hon och han skulle kyssa det lilla ärret,
hon hade på höften.....
Men det knackade på dörren, och han
fördes alltför hastigt tillbaka till den gråa
veiklig-heten. Det var fru Borgs gamla jungfru, som kom
för att hämta hans kläder till borstning.
— God morgon, helsade hon, — Skall jag
dra upp gardinen, kanske?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
