Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böcker, rättade på skrifunderlägget och burrade
upp soffkuddarne, helt och hållet onödigt
alltsammans. Om det varit en annans rum, skulle
hon bestämdt tyckt, att det såg pedantiskt ut.
Hon hade till och med gifvit sig tid att hänga
undan den ljusa klädningen, hon haft på sig vid
lärarinnornas sammanträde och kafferep på
förmiddagen. Hennes lilla krypin såg knappast
hyrdt ut längre. Det gjorde så godt med de röda
gardinerna och dörrdraperiet, hon dragit med
sig hemifrån. Hon nästan ångrade att inte ha
kostat frakt på mer af sina saker, ty vantrifvas
det skulle hon låta bli, fastän hon inte kände
till en människa i hela staden. För det var väl
knappast lönt att räkna tullförvaltare Wik, en
gammal jaktkamrat till gubben därhemma, som
han hittat på i statskalendern, när det blef
frågan om, att Dagmar skulle åt det hållet.
På skrifbordet lågo förseglade och
fri-märkta långa bref till far och mor, till syster
Karin i Stockholm och till vännerna för lifvet
miss Amy Matcham i Wendor och mademoiselle
Mathilde de Belvigne i Genéve.
Korrespondensen med miss Amy började trots allt att bli
mindre ifrig, det var ju öfver ett år sedan Dagmar
lämnade England, men med Mathilde var det
en annan sak, ett bref i veckan var oftast alltför
litet. Hennes porträtt — Rembrandtsbelysning
och mahogniram — hängde ofvanför skrifbordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
