Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då log Gabriel också.
— Ville fru Borg, att jag skulle gå in till
henne?
— Hon är här i tamburen.
— Nej, men för all del. . . bed henne stiga in.
Greta var redan i dörren.
— Nå, så kom nu bara, kom nu.
Det lät, som hon lockat på en liten hund,
men hon fick lof att gå dit ut för att få sin
matmoder med sig.
Fru Borg tvekade ännu på tröskeln, men
väl inom dörren gick hon rakt bort till soffan
och satte sig. Hon var nu helt obesvärad,
tycktes det.
— Besynnerlig människa, tänkte Gabriel,
och så sade han högt: Fru Borg önskade tala
med mig?
— Vi ha varit hela sommaren hos släktingar
i Skåne, upplyste hon i stället för att svara.
— Ja> Jag har hört det.
— Det var om Gösta, frun, hviskade Greta,
och Gabriel såg en af de ständiga tårarne i
gummans ögon glida ut på kinden.
— Det har gjort Gösta mycket godt och
mig med, men man längtar ju alltid till sitt
gamla hem och dess många minnen, både de goda
och de förfärliga.
Hon talade i en ton, som om hon läst upp
en utanläxa, och mimiken följde inte alls med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
