Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De hade hunnit fram till Stadshotellet.
— Holmerz är mycket munter i dag, sade
Gabriel.
— Ja, det är »lifvets himmelrevnende
kome-die», svarade adjunkten mulet och räckte fram
handen till afsked.
Ansiktet ryckte, som om han haft spasmer,
och de rödkantade, närsynta ögonen
återspeglade en sekund hans hjärnas hopplösa kamp
mot de ekonomiska bekymren, som sönderfrätte
tankarne och förgiftade hans minsta glädje.
— Adjö, sade Holmerz hastigt. — Vi råkas
i kväll.
Han försvann om närmaste gathörn.
Springpojken på hotellet höll upp dörren
och Gabriel skickade honom genast i väg till
fröken de Ron med brefvet. Svar skulle det vara.
I tamburen koketterade fröken Lisa från
kaféet med sig själf framför spegeln. Hon hade
två mörkröda rosor att fästa i blusen och det
var inte lätt att få dem att passa henne bäst.
Det var ju gifvet, att Gabriel måste ge henne
goda råd, och när han en stund senare gick in
i matsalen, hade han den ena rosen i rockslaget.
Fröken Lisa såg ut som en liten sedesam
vaxmadonna med stora talande ögon. Hennes
mun liknade en blomma och bröt på skånska.
Hon hade för öfrigt sin lilla maktställning i
samhället och slösade inte med nådevedermälen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
