Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gästfri och vänlig var han, det kunde absolut
inte nekas.
Ja4 dessa Gabriels tankar kommo nog inte
precis slag i slag, men de voro i alla fall ungefär
sådana, medan han lyddes till rektorn. Att han
öfverhufvudtaget besvärade sig med några
re-flektioner på sidan om hvad som försiggick, hade
egentligen ingen annan grund än det ytliga
intrycket af interiören, som gifvit en knuff åt hans
färdiga föreställning om hur alla småstadsbor bo.
Nu hade också Bengt Rönnerkrantz
anländ t och sällat sig till dem. Rektorn gjorde sig
underrättad om Bedas och Cecilias helsotillstånd
och Bengt Rönnerkrantz berättade, att Hilda
Furukrona kommit till dem, just när han gick
hemifrån. Ingendera af de båda herrarne
snuddade med ett ord vid järn vägsmötet i sitt
samspråk, den ömsesidiga diskretionen lät gårdagen
vara som utplånad. De hade emellertid ingenting
mer att säga hvarandra, när apotekare
Jiitterbocks stego in.
— Mina kära vänner, trumpetade
tullförvaltaren. — Välkomna.
Fru Jutterbock hamnade genast i hans
breda famn och man såg bara ett par små
behand-skade händer, som dunkade honom i ryggen
medan hon ropade:
— Passe min chevelyr . . . Passe min
che-velyr, siger jeg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
