Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
friskade sig med sin frus pepparmyntstabletter
och såg inte så litet lurig ut.
— Gud, hvor du er sövnig, Jiitterbock,
sade fru Camilla skrattande. — Du må se til att
du får läse dine sedvanlige aviser på gutternes
sovevärelse. Må han icke, Wik?
— Jo visst, svarade värden, som höll på
att servera likörer.
— Tack. Efter kaffet, gäspade apotekaren.
— Har du ofta bref från dina »gutter»?
— Ja, så ofta de behöfva pengar. —
Tullförvaltaren gapskrattade.
— Då är det nog flitig korrespondens,
insköt Bengt Rönnerkrantz från sin stol.
Rektorn och Gabriel Åström hade dragit
sig in i herrummet. De hörde allt hvad som sades
inne hos de andra, fru Jiitterbocks lifliga prat,
Vikingens högljudda värdskap och Dagmars
koketta skratt. Det sista framkallade ett
hånfullt drag öfver Gabriels mun, och han ville helst
kommit undan dit ut.
— Det är något för en jägare, sade
rektorn och pekade på den mängd af olika vapen,
som täckte väggarne. — Det finns mycket att
se inom den här gårdenc
— Är det inte trähus?
— Jo. — Rektorn nickade. — Dyr
brandförsäkring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
