Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagmar hoppade först i land och stannade
på andra steget. Det började bli kyligt och hon
kände sig frusen. Gabriel tömde sin portmonnä
på toften framför roddaren
— Det ä’ för möcke’, sade mannen mörkt,
— Tjuge öre ska’ jag ha.
— Ja visst, sade Gabriel. — Där ligger
tjugu öre till er. Det andra är till barnen.
Karlen ryckte till och fäste blicken på
Gabriel, som räckte handen åt honom.
— Tack, utbrast han tjock i målet och så
kom näfven fram.
— God natt, svarade Gabriel och steg upp
på trappan.
— Tack för rodden, tillfogade Dagmar. Så
dumma orden läto, tänkte hon i detsamma.
Fiskaren lyfte på mössan och vände tillbaka
hemåt.
— Om ni visste hvad ni var lik min bror
Gunnar, sade Dagmar. — Precis så skulle han
ha gjort.
Nu kände hon Gabriel, det var som hon
känt honom länge. Han var en helt annan
människa än förut och nu ville hon tala med honom
om sitt hem, om syskonen, den käre gubben far
och mor, som var den bästa, den allra käraste
mor i världen.
Men de gingo tigande bredvid hvarandra.
Det var inte roligt, att Gabben föreföll så oin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
