Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt. Riktig kungaglädje skall man ha då och
då i lifvet, så gör det ingenting, om det är tråkigt
ibland. Skål, säger jag.
— Bravo, ropade Vikingen — Jutterbock
går utanpå oss allihop.
Efter kaffet gingo herrarne upp till Bengt
för att ta ett parti kort. Bengt gick litet före de
andra. Midt i trappan tog den lille apotekaren
tullförvaltaren i armen och stannade.
— Hör du, Wik, sade han oryggligt
beslut-sam — om Camilla skulle dö, det Gud förbjude . . .
lägg märke till, att jag säger: det Gud förbjude...
så gifter jag mig med fröken de Ron.
Vikingen låtsade taga saken allvarligt, han
spärrade upp ögonen och stirrade trofast på
honom:
— Det skall jag inte tala om för någon i
hela världen, lofvade han.
— Tack, svarade Jutterbock hastigt — det
var bra.
Nere i hörnrummet satt Dagmar hos
gummorna. De talade om staden och människorna.
Dagmar lyssnade mest, ingen kom ihåg längre,
hur främmande hon var, de voro inte mera så
blyga, de gamla, och mindes nu många kära
vänner, som voro borta.
— Ja, sade Cecilia nästan som en af slutning
— måtte vi dö så som skalden skref en gång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
