Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
favoritplats, den lilla undangömda stranden, der gullvifvorna växte
och derifrån baron Alarik hade sitt första minne af Clara. Der
blef det fråga om de egendomliga ortsnamn hvarpå trakten
var rik.
„Hvarifrån härleder sig till exempel namnet Vreta?“ sade
baron Alarik. „OÖrdet vret, ett litet inhägnadt fält, begagnas ju
icke i vår finsk-svenska munart“.
„Jag har äfven funderat derpå“, sade Clara, „och kommit
till en slutsats, som har något skäl för sig. Våra lärda herrar
fornforskare“, härvid såg hon litet skälmaktigt på studenten Alm,
som hörde till fornminnesföreningen, „må utreda det bättre. Jag
tror att Vreta, som egentligen är en af fem hemman bestående
by, varit klostergods under Vreta kloster i Sverige. Trenne af
gårdarnes namn Smiss eller Smeds, Snickars, Teglars — som
väl egentligen borde heta Tegelslagares — tyckas vittna för
denna åsigt, då ju handtverkerier under klostrens hägn brukade
uppblomstra“.
Man fann detta ganska antagligt och unge Alm lofvade
inberätta derom till fornminnesföreningen.
„Linnarnäs är också en egendomlig sammansättning“,
sade Sigrid; „det borde väl egentligen heta Borgnäs. De stora
stenhoparna på vestra åkern äro bestämdt lemningar af en
forntida borg; men hvarifrån kan en sådan förfinskning härleda
sig på en så svensk ort som X.?“
»Och Dalkarby — i Finland! och Tavastrona? Hvad skall
det sistnämnda egentligen vara?“ frågade någon.
Man skämtade och påstod att stället måtte tillhört ätter
von Tavåst, eller att namnet måste hafva någon slägtskap med
„taiva“. AÄlla hade några egendomliga ortsnamn att framdraga;
ett som låter helt stolt „Toras Kärr“ förklarades vara en
förvridning af „stora kärret“, och således icke romantiskt alls, ehuru
namnet „Tora“ genast väcker tanken på någon forntida mö,
som kanske fått ett tragiskt slut i något moras eller kärr.
»Det är för ängsligt att lärdomen så skoningslöst skall
förstöra hvar smula romantik“, suckade Sigrid.
Snart glömde man namnfrågan för något nytt, som tog
intresset i anspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
