Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - IV. Frälsningsarmén vecklar ut sin fana i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén vecklar ut sin fana i Stockholm
gången en svensk avdelning av den s. k. Frälsningshären — denna
numera världsberyktade förening av religiösa svärmare, vilka på senaste
tiden gjort ofantligt mycket väsen av sig i England. Den rymliga salen
var överfylld av åhörare, nästan uteslutande hörande till de mindre
bemedlade klasserna. Anslag å annonspelarna hade nämligen förberett
allmänheten på denna egendomliga aftonunderhållning. Sällan torde
emellertid angreppen mot ’otron’ hava utkämpats med så ömkligt slöa vapen,
som de vilka i går afton svängdes av våra inhemska ’frälsningssoldater’
av båda könen.–-tiden upptogs huvudsakligen dels med
avsjungandet av en ny, lustig ’andelig’ visa — slagdänga vore måhända rätta
ordet — vars viktigaste ingrediens utgjordes av den tjogtals gånger
upprepade ordvändningen: ’Vi må Jesus prisa’, dels av den lika
outtröttligt idisslade uppfordringen till den samlade menigheten om att
lomma till Jesus’, komma nu strax, genast i afton, för att därigenom
undgå helvetet. Att måhända ej en enda av de talrika åhörarna begrep
vad som egentligen menades med det där ’kommandet till Jesus’, det där
att ’tro på honom’ — om de ordens rätta mening tvistas ju på alla håll
i våra dagar — det tycktes ej alls bekymra aftonens ivrigt
gestikulerande talare. Här, som ofta annanstädes vid fanatismens och den
ortodoxa övertrons orgier, dränktes begreppsredan och den sunda
bibeltolkningen i det meningslösa ordsvallets gruvliga flod. Och dylika rent av
dårhusmässiga uppträden, ägnade att bestialisera massan, vågar man —
rmed benäget tillstånd’? — utsmycka med kristendomens heliga namn!»
Emellertid framgår det ju av föregående att flera av mötets åhörare
förstodo maningen »Kom till Jesus!» och lydde den. Ingen av dessa
blev dock »bestialiserad». Men det berättas om en av dem som tidigare
genom dryckenskap och annan synd i allra högsta grad hade utplånat
spåren av gudsbelätet i sitt väsen att han blev totalt förändrad och från
det mötet var en ny skapelse. »Vilddjuret» i den mannen blev
tillintetgjort, och kristuslikhet utdanades. Och så har det sedan vid Arméns
botbänkar i Sverge skett med många tusen själar.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
