Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - VIII. De första landsortskårernas öppnande och tidigaste strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första landsortskårernas öppnande
avtjänade böterna i stadens dåvarande fängelse, som nu är
frälsnings-arméinstitution.
Vid tiden för Arméns start i Sverge fanns i Uppsala en byggmästare
C. A. Grönkvist. Han var en varm kristen och hade länge längtat efter en
väckelse bland de troende till större nitälskan. Sommaren 1883 föll i
hans händer en tidning, som innehöll en artikel om den nya religiösa
rörelsen. Byggmästare Grönkvist trodde sig i Armén genast ha upptäckt
det folk som skulle åstadkomma den av honom så ivrigt åstundade
uppväckelsen och beslöt att snarast lära känna det. Följande söndag
reste han ned till Stockholm för att bevista ett möte i
Ladugårdslandsteatern. Mötet gjorde ett så starkt intryck på Grönkvist, att han beslöt
att genast försöka få en avdelning av Armén till sin hemstad. Efter
mötets slut uppsökte han dåvarande major Ouchterlony, framförde sin
åstundan och fann givetvis hos henne stort intresse och glad
beredvillighet för planens förverkligande. Vid middagsbordet i det lilla och enkla
högkvarteret vid Jungfrugatan diskuterades frågan vidare, varefter
Grönkvist, glad i hågen, återvände till staden vid Fyrisån, köpte en tomt
och hade inom loppet av några få veckor ett lokalbygge i gång.
Den 11 oktober 1883 överraskades Uppsala invånare — ty endast ett
ringa fåtal kände till de ovannämnda planerna — av att se en skara
frälsningssoldater med flygande fanor och klingande spel marschera
Kungsgatan framåt. De hade kommit från huvudstaden för att högtidligt
lägga hörnstenen till den blivande armélokalen och samtidigt »öppna
eld» i universitetsstaden. Under dagens lopp höllos trenne
friluftsmö-ten på lokaltomten. Vid det sista av dessa, som hölls kl. 4 e. m., voro
omkring 5,000 personer samlade. I den stora folkhopen, som till trots
av ett obehagligt snöglopp i två timmars tid med uppmärksamhet
lyssnade till tal och sång, syntes personer från de mest skilda
samhällsklasser. Där stodo professorer och skurgummor, präster och
grovarbetare, studenter och lärpojkar sida vid sida, alla högeligen intresserade.
Under fortsättningen av oktober månad samt under november och
begynnelsen av december hölls ett och annat möte i
»Femöresförenin-gens» lokal och i en lokal i »Häggens gårdar» vid Vaksala tull.
Den 11 december drog Armén in i teatern, som major Ouchterlony
efter många om och men fått hyra, och från den dagen räknar
egentligen Uppsala kår sin existens. Om detta möte skriver Stridsropet för
december 1883:
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
