Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - VIII. De första landsortskårernas öppnande och tidigaste strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första landsortskårernas öppnande
des»-avgift av 5 öre. Myndigheterna voro emellertid vänligt stämda mot
Armén. En gång hade Hantverksföreningen ingått till myndigheterna
med begäran att Frälsningsarmén skulle förbjudas hålla möte efter viss
tid på kvällarna. Poliskammaren förklarade sig sakna laglig rätt att
bifalla ett sådant yrkande. Emellertid lär en tillförordnad polismästare
under den ordinaries tjänstledighet ha utfärdat ett mötesförbud, som
dock snart nog upphävdes av ordinarie polismästaren. Denne, den
bekante friherre Raab, tog t. o. m. offentligt parti för Armén. Ur en av
honom vid den tiden skriven tidningsartikel göra vi följande utdrag:
»Emedan ej så sällan tidningsnotiser–-innehålla framställningar
om bråk–-såsom allmänt förekommande härstädes under
Frälsningsarméns bönesammankomster–finner jag
mig–föranlåten meddela–några upplysningar. Under min tjänstetid de år, som
Frälsningsarmén uppehållit sig härstädes, har icke vid någon av
Armén anordnad bönesammankomst medlem av Armén, så vitt till
polisens kännedom kommit, företagit något olagligt — — —
Som emellertid sammankomst i och för fri religiös andaktsövning är
tillåten och således inom och utom Frälsningsarmén varande
medlemmar av Evangelisk-Lutherska kyrkan i enlighet med åberopade kungl,
förordning ej ens behöva anmäla, än mindre söka tillstånd hos
polismyndighet, kyrkoråd eller annan myndighet för hållande av
bönesammankomst, finnes ej någon inskränkning i denna deras lagliga rätt att
hålla bönemöten utan därtill tvingande omständigheter, såsom i fall av
allmänt störande, ofta förekommande oordningar å viss tid under
bönemötena, under vilken polismyndigheten i sådant fall har att i form av
ordningsföreskrift, enligt vad kungl. maj:t förklarat, med av 22 §
ordningsstadgan för rikets städer förbjuda bönemötens hållande, dock
naturligtvis endast tillsvidare och icke för längre tid än
omständigheterna visa sig eller kunna antagas komma att därtill föranleda, men
sådana omständigheter har under den tid, jag utövat polismyndigheten, ej
förekommit, att jag anser mig äga på lag grundad rätt att inskränka
Frälsningsarméns frihet att bestämma tid för bönemötens hållande.»
Redan under kårens första verksamhetsår bildades en
hornmusikkår. År 1885 startades även en kvinnlig hornmusikkår. Under något år
fanns i Uppsala en kadettdepå. Musikkårerna, soldater och
underofficerare samt kadetter gjorde täta utfall till Sala, Vittinge, Alunda, Harbo,
Gävle, Norberg och Hofors m. fi. platser. Nämnda platsers kårer kunna
sålunda på sätt och vis sägas vara frukter av uppsalakårens verksamhet.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
