- Project Runeberg -  Sextio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882-1942 /
99

(1942) [MARC] Author: Evald Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - IX. Andlig vårtid med sjudande liv och stark växtlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andlig vårtid, med sjudande liv

Flera av årets händelser äro värda ett särskilt omnämnande. Vi börja
med »Slaget vid Enköping», som tyckes ha varit Frälsningsarméns i
Sverge första sjömanöver. Denna manöver ägde rum annandag pingst.
Två båtar voro förhyrda. Efter en härlig resa anlände man till målet.
Fortsättningen kunna vi låta Enköpings Tidning berätta:

»Frälsningsarmén anlände hit, som bestämt var, i går förmiddag
kl. ^412 med ångarna Enköping och Nya Svartsjölandet, vilka voro
smyckade med flaggor och under hornmusik inlöpte i hamnen. En
människomassa, den största som vi sett samlad härstädes — vi överdriva
säkert icke, om vi antaga, att den uppgick till omkring 3,000 personer
— var nere vid hamnen för att möta den anländande bataljonen,
bestående av vid pass 200 soldater jämte befälet, som utgjordes av majoren
fröken Ouchterlony, kaptenerna fröknarna Swenson och Hartelius,
löjtnanten fröken Hanna Andersson, kadetten Karlsson och stabskaptenen,
engelsmannen Whatmore m. fi. Efter landstigningen samlades Armén
under sin fana, på vilken stod skrivet: Blod och Eld! samt tågade till
Gröngarnsskogen, följd av en människomassa, som under vägen ökats
till vid pass 4,000 personer. På en öppen plats planterades fanan, och
musiken uppstämde en sång, efter vars slut befälet, det ena efter det
andra, började bedja. Nu framträdde majoren och höll ett kort andligt
föredrag med berättelsen om ’Belzasars gästabud’ till text. Så åter sång
och musik. Trumslagaren sjöng solo icke illa och berättade om sin
omvändelse. Andra följde exemplet, däribland en f. d. ’ohjälplig drinkare’.
Vid pass kl. 2 slutade sammankomsten i skogen, och tillkännagavs
då, att man ämnade fortsätta kl. 4 dels i Waldenströmska
missionshuset för verkliga gudsbarn och dels i Gröngarnsskogen för annat folk.

I missionshuset återfanns allt högre befäl, bland vilka majoren och
engelsmannen Whatmore uppträdde som talare, den sistnämnde med
fröken Ouchterlony som tolk. I Gröngarnsskogen åter talade bland andra
’löjtnanten’. Kl. y27 avgick båtarna åter härifrån till Stockholm.

Oaktat den stora människomassan, som var tillstädes — hundratals
landsbor hade rest in till staden för att se och höra de ’underliga
människorna’, som dock icke voro så märkvärdiga, varken i dräkter eller
uppträdande, som man föreställt sig — förekommo inga nämnvärda
störande uppträden, åtminstone där vi voro i tillfälle att närvara.

Återstår att se frukterna av Frälsningsarméns besök i staden.»

Vi ha återgivit hela referatet, emedan det är ett vackert prov på
saklig och opartisk skildring av ett Arméns företag, tämligen
ovanligt i dessa dagar.

Midsommaren 1884 hölls sjömanöver till Uppsala, och denna var i
alla avseenden vällyckad. Men en manöver senare på sommaren hade

99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sextioar/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free