Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XI. Skandinaviska Frälsningsarmén i Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL XI
Skandinaviska Frälsningsarmén i Förenta staterna
Inom Frälsningsarmén i Nordamerikas förenta stater, som för
närvarande i fyra territorier har omkring 2,200 arhetscentra och mer än
4,600 officerare, finnes en synnerligen stark och blomstrande
skandinavisk verksamhetsavdelning. Frälsningsarméns fana planterades i
Förenta staterna år 1880 av kommendör George Railton och en liten trupp
engelska salvationister, men den skandinaviska avdelningen är en dotter
till Armén i Sverge.
År 1884 emigrerade tre kvinnliga frälsningssoldater från Sverge till
Förenta staterna och slogo sig ned i Brooklyn. De hette Amalia
Ljunggren, Mina Eklund och Anna Larsson. Alla tre hade blivit frälsta i
Stockholm, där de också invigts till soldater. Året därpå kom också
en syster till den sistnämnda, Mathilda Larsson, till det stora landet i
väster. Även hon var frälsningssoldat.
De fyra svenskorna kunde icke tala det nya landets språk och ledo
mycket av den andliga isolering som detta vållade. Omsider funno de
en svensk baptistkyrka vid Atlantic Avenue, icke långt från den plats,
där de bodde. Dit gingo de nu för att få höra Guds ord på sitt
hemlands språk. (Denna baptistkyrka är nu sedan trettio år tillbaka lokal
för Brooklyns III :e kår.)
Efter hand lärde de sig tala engelska, funno att Frälsningsarmén, som
de lärt sig älska så högt, också hade verksamhet i Brooklyn och började
vintern 1886—1887 besöka mötena vid den närmaste kåren samt deltaga
i arbetet efter bästa förmåga.
Ej sällan sammanträffade de i mötena med svenskar och andra
skandinaver. Detta väckte hos dem tanken på att hålla möten på svenska
språket. Hos kaptenen på Brooklyns I:a kår anhöllo de att få hålla
möte på svenska efter kårens egna. Detta beviljades. Kaptenen
annonserade gång efter annan svenskt möte, och rätt många skandinaver
kommo för att deltaga. De fyra systrarna anskaffade sångböcker från
Sverge och ledde sina sammankomster på vanligt armésätt med sång,
bön, bibelläsning, kollektupptagning och eftermöten. Kollekterna spa-
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
