Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XI. Skandinaviska Frälsningsarmén i Förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
personer som medverkande: major och fru Keffel, Brooklyns
amerikanska divisionschef, kadetterna Tilda Larsson (en av strykerskorna) och
Julie Andersen (svenska till börden) samt »De sjungande pilgrimerna»,
såsom systrarna Hartelius plägade kallas.
Mary Hartelius utnämndes till kårens första kapten, och Annie, som
rapporterade kårens öppnande till svenska Stridsropet, deltog i arbetet
efter förmåga.
På nyåret förhyrdes en större och bättre samlingssal, en lagerlokal
över en snickarverkstad vid State street, som inreddes för ändamålet.
Åhörarskarorna växte och samtidigt därmed också kårens andliga
inflytande. Många av de svenska immigranterna hade i hemlandet lärt
känna Frälsningsarmén. Då de nu på amerikansk botten mötte samma
frälsningsarmé och fingo höra dess budskap på sitt modersmål, grep
det dem djupt. Det hände att ofrälsta kommo in i kårens möten och
gingo direkt till botbänken utan att förut ha suttit och hört
förkunnelsen. Frälsningssoldater från Sverge, som slogo sig ned i Brooklyn
eller dess närhet, slöto sig med glädje till kåren, som i stor
utsträckning blev som ett hem och en kär tillflyktsort för skandinaviska
invandrare i det främmande landet.
Snart nog öppnades flera skandinaviska kårer — i Minneapolis,
Chicago, Providence, New York etc. Verksamheten producerade i stor
utsträckning sina egna officerare, men åtskillig förstärkning sändes
från Sverge.
De första åren rekvirerade man Stridsropet från Sverge och
missionerade flitigt med detta. Atlantic Avenue i Brooklyn var vid denna tid
en nästan fullständigt svensk gata — följaktligen voro också dess krogar
svenska. En gång kom Anna Larsson med en »Rop»-packe under armen
in på en av dessa krogar, som var alldeles fullsatt. Någon sade att om
hon böjde knä på golvet och bad till Gud, så skulle de köpa, eljest icke.
Utan tvekan böjde hon sina knän i den smutsiga sågspånen, och under
högtidlig stillhet bad hon en brinnande bön för både krögaren och
hans kunder. När hon rest sig, köpte männen alla Anna Larssons »Rop»
och betalade bra för dem. Krögaren själv kontrollerade att ingen smet
undan utan att köpa. Redan på vintern 1891 fick verksamheten ett
eget tidningsorgan i och med det att det svenskamerikanska Stridsropet
började utkomma.
En händelse av allra största betydelse för det unga skandinaviska
arbetet i Förenta staterna var kommendör Hanna Ouchterlonys besök
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
