Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXVIII. Femårsperioden 1923—1927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
delse och eventuella soldatskap; d) att öppna väg till ingång i hemmen,
detta främst med tanke på att få männen och barnen under vårt
inflytande och att vinna dem för Guds rike.
Alla kvinnor över 18 år, gifta och ogifta, frälsta och ofrälsta, kunna
bliva medlemmar i Hemförbundet. Förbundsmöte hålles en
vardagseftermiddag varje vecka, och dess program upptager sång, musik,
kaffedrickning samt tal eller föredrag. Ett ringa veckobidrag erlägges. Handarbete
får medtagas och utföras under mötet. Mödrar tillåtas medföra barn, som
ej kunna lämnas hemma, och för dessa anordnas — där så ske kan och
där behovet det påkallar — »kindergarten» i särskild lokal. Varje
avdelning i Hemförbundet står under ledning av en sekreterare, som har
underofficers ställning i kåren. Divisionschefens hustru är
divisions-hemförbundssekreterare, och högste ledare för landets alla hemförbund
är nationella hemförbundssekreteraren.
Frälsningsarmén har föga sinne för ritual och ceremonier. En
ceremoni har den dock alltid omhuldat med stor kärlek och utvecklat till att
bliva den vackraste och mest tilltalande i sitt slag, som något samfund
kan åstadkomma. Vi tänka på armébegravningarna. Även den ringaste
och fattigaste frälsningssoldat som »befordrats till härligheten» får
hal-lelujabegravning. Till en riktig sådan hör ett möte kring kistan i
armélokalen, procession med fanor och musik till graven, möte kring den
öppna graven och slutligen ett åminnelsemöte i lokalen. Och hela
högtidligheten gör skäl för namnet »hallelujabegravning». Det är om icke
»en sorg i rosenrött», så dock en sorg i vitt, en ljus och hoppfull sorg.
Lokalen dekoreras i vitt, fanorna draperas med vitt flor, deltagande
sal-vationister bära vita armbindlar. Och sången och musiken går i hoppets
och glädjens tonarter, talande om salighet i himlens land, där alla, som
tro på Jesus skola för evigt återförenas.
I och med tillkomsten av den nya begravningslagen, som trädde i
kraft i slutet av 1926, blev det ju också möjligt för frälsningsofficerare
att jordfästa sina döda, och detta bidrager till att göra
armébegravningarna alltigenom salvationistiska och enhetliga. Den första helt
genomförda armébegravningen hölls i Karlstad den 23 januari 1927, när
dåvarande chefen för Örebro division, brigadör E. Malmström, förrättade
jordfästningen av fru Karolina Karlsson, soldat i Karlstads kår.
På den rent andliga verksamhetens tegar runt Sverges land arbetades
det flitigt och energiskt under omskrivna femårsperiod. Det blev dock
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
