Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXX. Femårsperioden 1928—1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
verkningar. Den osunda högkonjunktur kriget framskapat befann sig
överallt på upphällningen och hade i sin tur efterföljts av en ödesdiger
depravation, som tog sig uttryck på de mest olika områden. Att under
sådana förhållanden icke blott vaka och se till att Frälsningsarmén i
Sverge och vad den redan vunnit säkert lotsades fram genom farorna
utan att därjämte i möjligaste mån även stärka och vidga dess inflytande
var den uppgift som väntade den nyanlände ledaren och som, hur
skicklig och duktig han än var, redan från första stunden tvingade honom att
sätta sin förtröstan till Herren.»
Kommendör Mitchell grep sig emellertid sin svåra uppgift an och
arbetade med all flit. Kanske på grund av sin inställning till
tidsförhållandena men säkert också i överensstämmelse med sitt skaplynne inriktade
han sig dock mer på konsolidering och koncentration än på offensiv och
expansion, vilket bl. a. visade sig i anordnandet av officerskurser,
speciella möten för musikledare, stamkårs- och ungdomsunderbefäl,
scout-ledare etc. Det demonstrativa låg icke för hans röst men i stället det inåt
stärkande och uppbyggande. Han var en djupt allvarlig och i allt sitt
görande och låtande nästan till pedanteri noggrann och grundlig
människa. Detta kom tydligt i dagen i hans förkunnelse, som var starkt
biblisk och i vilken han aldrig tände rökelse för den populära smaken eller
strävade mot lättköpta segrar.
Han var orubbligt trogen sina religiösa principer. I sin
helgelseförkunnelse var han mycket klar och höll strängt på Frälsningsarméns lära
om befrielse från syndens herravälde över människan, om
avståndstagande från världen och om den egna viljans överlämnande åt Gud. Han var
tyst och mycket tillbakadragen — det kostade honom säkerligen stor
självuppgivelse att nödgas fylla vissa ofrånkomliga representativa
plikter — men icke otillgänglig och hård. Den pessimism som man särskilt
under hans sista år i Sverge ibland kunde märka hos honom ägde
sannolikt vissa rötter i de karaktärsdrag vi hänsyftat till men hade säkerligen
även intimt samband med den svåra sjukdom som nödgade honom att
sommaren 1928 genomgå en livsfarlig operation och som sedan förde
honom till dödsbädden.
Kommendör och fru Mitchell trivdes utmärkt i Sverge och blevo
fullständigt acklimatiserade här. Båda lärde sig tala svenska så väl, att de
kunde göra det offentligt — kommendören rörde sig t. o. m.
förvånansvärt lätt med »ärans och hjältarnas språk» och behärskade ett
omfattande ordförråd.
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>