Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXXI. Banbrytare och förgrundsfigurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Banbrytare och förgrunds figurer
ligt Betania», säger major Swenson, »och jag fick där ett högre begrepp
om kristendomen men var dock den första tiden kall och liknöjd i min
själ. Jag tillslöt mitt hjärta, ville ej läsa min bibel och nekade böja knä
för Gud.»
En dag strax före påsk 1882 kom en ny gäst till Lyckan. Det var
fröken Hanna Ouchterlony från Värnamo. Systrarna Collinius hade hört
talas om henne och det arbete för Guds sak hon utfört i sin hemtrakt
och bjudit henne att njuta en tids vila i deras hem. Annandag påsk
talade fröken Ouchterlony i missionshuset i Halmstad. Lokalen var
full-packad, och en mäktig ande föll över folket under talet. Sedan Hanna
Ouchterlony slutat, uppmanade församlingens predikant dem som
önskade förbön att komma fram. En av dem som åtlydde hans uppmaning
var Jenny Swenson. Omedelbart efter hennes omvändelse började Hanna
Ouchterlony tala med Jenny Swenson om att hjälpa henne i det arbete
som hon kände blivit hennes livskallelse. Jenny Swenson lovade.
I maj månad inbjöds Hanna Ouchterlony till London för att deltaga i
invigningen av Congress Hall. Hon ville att Jenny Swenson skulle följa
med, vilket dock ej lät sig göra. Men bara några veckor senare var Jenny
redo och kom till London. Hennes bagage var obetydligt, men bland det
fanns en gitarr, på vilken hon lärt sig spela. I London antogs hon till
kadett och blev före återresan till Sverge befordrad till löjtnant. Om
farvälet i England och om begynnelsen i Sverge är här ej nödvändigt
att orda, då Jenny Svensons historia vad dessa stora händelser beträffar,
fullständigt sammanfaller med Hanna Ouchterlonys.
Redan från begynnelsen i Sverge fyllde Jenny Swenson en
synnerligen stor uppgift, enär hon var ansvarig för sången och musiken, som ju
liar mycket stor betydelse för Frälsningsarmén. Hon lärde soldater och
publik armésångerna, och ackompanjerande sig på gitarr gjorde hon
starkt intryck med sina solosånger.
I maj 1883 befordrades Jenny Swenson till kapten och utnämndes till
befälhavare för Stockholms I:a kår, vars första fana överlämnades till
henne av kommendör Ouchterlony. Från juni 1884, då hon befordrades
till stabskapten, till juni 1885 var hon kommendörens adjutant och
tjänstgjorde sedan som chef för musikavdelningen vid högkvarteret. Då
i slutet av 1887 upprop gjordes för missionärer, var stabskapten
Swenson en av de frivilliga som anmälde sig. Tillsammans med nio andra
reste hon till London men nödgades på grund av sin klena hälsa där
avbryta orientfärden. Hon stannade emellertid i England några måna-
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
