Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942
tillfredsställelsen att veta att han icke blott får god valuta för sin slant utan
också utför en missionsgärning.
Stridsropet har praktiskt taget från början av sin existens varit
landets mest spridda kristliga veckotidning — under de årligen
återkommande stormlöpningarna ha upplagorna stigit till 79.000, 80.000, ja, år 1937
ända till 97.500 exemplar. Litterärt, redaktionellt, konstnärligt och
typografiskt har också »Ropet» hållit sig i första linjen. I sin nya gestalt är
Stridsropet ännu mer markerat i särklass inom sin grupp av den svenska
pressen.
Under påskhelgen gästades några svenska kårer av hornmusikkåren
från Oslo III, som visade sig vara en i alla avseenden förstklassig
arméorkester. Den 9 april hölls på Templet i Stockholm ett intressant och
anmärkningsvärt möte. Nio frälsningsofficerare, som blevo kadetter år
1888, firade då »guldbröllop med Frälsningsarméns officerskår». De nio,
som alla sprudlade av liv och hänförelse, voro: överstarna Gustaf
Blomberg, Henning Rosendahl, Gustaf Hielm och A. R. Assarsson,
överstelöjtnanterna Hjalmar Frisk, J. A. Joëlson och Selma Wester, brigadör
Anders Grewéll och fru brigadör Ida Frylén.
Den 8 maj fyllde kommendör Larsson sjuttio år och blev då föremål
för många och hjärtliga hyllningar. Bland annat överlämnades till
kommendören en summa på 3.700 kronor, insamlad bland Sveriges
salvatio-nister till förmån för en lokalbyggnad i Riga — ett företag, som låg
kommendören synnerligen varmt om hjärtat. En av de mera originella
presenterna var en enbuske — »Getapuliansk myrten», sade
överlämna-ren skämtsamt — behängd med penningsedlar. Enbusken skulle påminna
kommendören om att han var från Småland, vars nationalväxt enen är,
och påstods i viss mån påminna om hans karaktär, i vilken »enrakhet»,
som smålänningarna säga, d. v. s. viljestyrka, är ett framträdande drag.
Den 10 maj fick major Hanna Andersson hemlov från jorden och det
timliga livet. Hon var den till tjänsteåren äldsta av de dittills levande
officerarna, en av Arméns i Sverige pionjärer, en kraftkvinna och ett
original av hög klass.
Hanna Andersson föddes i Rasbo församling i Uppsala län den 4
oktober 1858. Hon blev omvänd till Gud vid aderton års ålder. År 1881
flyttade hon till Stockholm, där hon i slutet av påföljande år besökte ett
av de första möten som dåvarande major Hanna Ouchterlony ledde i
Ridhuset vid Grevturegatan. Gripen av det segerglada evangelium hon
där fick lyssna till anmälde hon sig några dagar senare till rekryt och
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
