Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67.
9
(Fortsattning.)
Vid sjön, dit Per nu gick, sköt han ut
sin fars båt från land, steg ned i den och
tog en stör att ro med.
Hur det nu gick till, vet jag ej, men det
vet jag, att Per föll och bröt ett ben af sig.
Der låg hart nu som död en lång stund.
Sen kom han dock till sig och såg upp
och grät; ja, han skrek och tjöt i svår värk.
Men ej nog med det! En hård storm stack
upp, och snart for hans båt långt ut på sjön.
Sol gick ned, och i natt och köld, i
storm och regn höll Per på att dö. |
10
(Fortsättning.) ¬
En ny dag fom. Det blef {jus for natt
och lugn för ftovm; mem Per låg blef och fjut
och rädd i fin bat Nar fire! han ej mer,
men han qwed och bad Gud om hjelp i fin nNöd.¬
Hans mor bad och till Gud, der hon fatt,
långt bort wid fjöns jirand. Tår på tår föll
ned på find, och Hlef jag how hän at jou,
för att få fyn på den bat, fom Ber haft>
Der ftod Carl, fom fagt, Hwart Per gått.
Pers far fom och dit, full af forg. Weer
ej. hörs rop, och ej jyns båt. Per är död, och
hans bat bar gatt t quay’ — fa {od det blot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
