Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Häftffojömmet.
En landtman fadlade fin Häft för att rida till
jtaden. Wäl märkte Han, att det fattades ett föm i
Hiftens ena ffo, men fade dermid: mpd ett fim beror
det juft ide, oj red widare.
Han hade ej tillryggalagt halfwa wiigen, förr än
han märtte, att häften förlorat fin föo. ”Funnes det
en fmedja i grannftapet, fade landimannen, nfa tite
jag nu ffo häften, men Han fan wil bjefpa fig med
tre ffor!"
Efter en ftund hade emellertid häften ffadat fin
bara fot emot den fteniga marten od) började halta.
Snart derpå fyrungo twmänne röfmare fram ur flogen
_ for att plundra den refande. Denne funde ej fly på
"fin halta Häft, Ywarför de fråntogo Honom häften
tillifa med tyglar, fadel och fappfäd.
”Det funde jag wäl aldrig tro”, fade landtmannen,
natt jag för ett enda föm ffulle förlora Hela häften
od mera till.
Langfamt och forgfet begaf han fig bem till fots,
och från den ftunden injfiirpte han flitigt denna lärdom
hos fina barn:
Vårdslöshet i ting, som kallas ringa,
Kan dig snart i stora skador bringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
