Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—65...
Du är dä like öfvergifven som jag. Ja, om vi bäda
Enge vara tillsamman, sä kunde vi ändä hafva en li¬
ten tröst af hvarandra.n
4. När derför tiden var inne, att, Anders skulle
bort, tog han mod till sig oeh bad sin morbror, att
han mätte fä medtaga hunder; han glömde dervid icke
att berätta, huru klok oeh snäll Karo var-, och försäkrade,
att han nog skulle förtjena sin fede« vKan aldrig
komme i fråga)), fmk han till svar. »Hm jag icke nog
af ,dig; skulle jag oeksä ts- den ntsvultne hunden ps¬
köpetlv ,
5. vid dessa ord gaf morbrodern Karo ett slag
med piskan ooh körde sin väg med Anders. Den
trogne hindng sprang efter vagnenz men när Anders
morbror märkke dem-» slog han änyo efter honom med
piskanz och då Karo ett par gånger blifvit pä detta
sätt bortjagadT«««-s)sntes han ej mera tle .
Si Om aktonen kom Anders till sitt nya hem.
Hustrun i huset var ej vänligare an mannen Sedan
de ätü qvällsvard, sade hon ät Anders, att·11«an, sä
längs det var somnmn ·allt för väl kunde ligga pä litet
hö i stallet. Eon visade honom vägen dit oeh svarap
de knappt på hans höfliga Dgod nattv.
7. Innan Anders lade sig till ro, bad han« Gnd
innerligt, säsom han lärt hos sine föräldrat Deraf
künde hen sjg styrkt oehA »tänkte: vfGrud öfvergifver
- ingen af sina skapade varelser.)) Dä han niz höll pä att
somna, hörde han etk sakta tjutande utanför. Han
lyssnade, giok till stalldörren, oeh se — det var Karo»
8«. « Hunden sprang upp pä gossen, lade sina frams v .
tassarjs hans skuldror ooh var på väg att kesta am¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
