Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Nov. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jämförelse mellan provningsresultat för enradiga S K F-spårkullager
och livslängdsformel (6)
mellan belastning och antal påkänningsväxlingar
före utmattning bli
k = C (a . n-j-e)x+u ........(i)
där k = specifika belastningen,
C = en materialkonstant,
a = antal påkänningar i den mest ansträngda
punkten inom lagret vid ett varvs
rotation,
n = antal varv,
e = en materialkonstant beroende av elasti-
citets- resp. brottgränsens läge.
u = utmattningsgränsen,
x = en viss exponent med negativt värde.
Denna allmänna form för de sökta funktionerna
torde vara den enklaste, som fyller de uppställda
fordringarna, och leder även till fullt användbara
resultat, såsom framgår av nedan på grundval av
föreliggande provningsresultat gjorda
konstantbestämningar. Dessa konstantbestämningar kunna
göras tämligen noggranna för höga och medelhöga
belastningar, men bli med nödvändighet osäkra
vid mycket låga belastningar, emedan praktiska
omständigheter försvårat proven inom detta
sistnämnda område. Livslängderna bli nämligen för
de mycket låga belastningarna så långa, att
erforderligt antal prov ej kunnat anställas med till-
gängliga provningsmaskiner
inom den tid, som stått till
förfogande.
Vad först den specifika
belastningen beträffar, har
denna visat sig vara en funktion
av lagerbelastning och
lagerdimensioner. Huruvida den
även är en funktion av
rotationshastigheten är ej fullt
utrett, men i praktiska fall
måste en ökad
rotationshastighet ge upphov till
vibrationer och tröghetskrafter från
de roterande maskindelarna,
varigenom den verkliga
lagerbelastningen ökas. Huruvida
och i vad mån man bör
medtaga denna belastningsökning
direkt vid beräkning av
specifika belastningen eller indirekt
genom ökning av det
dynamiska tillskottet vid
beräkning av de verkande krafterna,
kan diskuteras. Vid
bestämningen av funktionen för
specifika belastningen kan man emellertid lämpligen
utgå från den av Stribeck definierade koefficienten:
k = 5Q
z d2............
(2)
där Q = den totala radiella lagerbelastningen,
Z = kulantalet i lagret,
d = kuldiametern.
Denna koefficient erfordrar emellertid en viss
korrektion, emedan lagerdimensionerna och
sannolikt även hastigheten inverka på annat sätt än
denna formel anger. Den korrigerade
koefficienten, som i det följande betecknas mad k;, ger en
god överensstämmelse med provningarna om den
sättes till:
k(i
-0,0001 v
)(i+0,007 d2) kg/(l/a")2 .. (3)
ki
där k = Stribecks koefficient i kg/(Vs")2,
v = rotationshastigheten i varv per minut,
d = kuldiametern i Vs".
Bestämningen av den i formel (i) ingående
materialkonstanten e kan göras med ledning av
speciella prov rörande permanenta deformationer,
som utförts, och som visa, att specifika
belastningen ej bör överskrida c:a 40 kg/fVs")2 för
sfäriska lager och c:a 70 för spårlager utan
ifyll-ningsöppning. Konstanten C bestämmes genom
anpassning efter det stora antalet utförda
provkörningar vid olika belastningar.
- 6 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
