Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA SYNPUNKTER VID UTARBETANDE
AV INBYGGNADSKONSTRUKTIONER
Klarläggandet av begreppet livslängd hos
kul-och rullager har öppnat helt nya möjligheter
för en ingeniörsmässig beräkning av
lagerdimensioner vid inbyggnadskonstruktion. Men i
och med detsamma har också behovet av mera
exakta utgångspunkter för arbetet blivit starkare
kännbart.
Visserligen förekommer en synnerligen stor
mängd fall, där inga som helst räkneoperationer
erfordras för att undersöka, om ett lager är
lämpligt, tillräckligt kraftigt och ändamålsenligt
inbyggt. Detta är fallet, om rika erfarenheter
föreligga från identiska eller fullt likartade
inbyggnader. För kullagerfabriker, vilkas verksamhet är
begränsad till ett fåtal massproduktionsindustrier,
existera på grund härav knappast några
inbyggnadsproblem.
SKF däremot har alltid varit banbrytande för
kul- och rullagers utnyttjande på nya och ständigt
vidgade områden av det tekniska livet. Därför
spelar också befintligheten av ingeniörsmässiga
beräkningsmetoder en större roll inom S K F än
kanske inom något annat kullagerföretag.
I förra årgången av Sfären lämnades en
orientering över livslängdsberäkningar och
tillämpningen av desamma vid beräkning av
automobil-lager. För belysande av nödvändigheten av en
förståelsefull samverkan mellan bolagets
affärsmän och försäljningsingeniörer å ena sidan och
centrala ingeniörsavdelningar å andra sidan, skola
emellertid här de allmänna synpunkterna vid
utarbetande av inbyggnadskonstruktioner ytterligare
ventileras, speciellt med avsikt att utbreda en
klarare insikt om nödvändigheten av att
noggranna uppgifter införskaffas för att det avsedda
resultatet skall kunna uppnås.
På utformandet av en inbyggnadskonstruktion
inverka ju en mångfald olika faktorer, såsom
belastnings- och hastighetsförhållanden, tillgängligt
utrymme, risk för inträngande till lagren av
slitande ämnen, temperaturförhållanden, fordringar
på maskinens livslängd, driftstid pr dygn,
driftsäkerhet och lättgång o. s. v.
Den i stora flertalet inbyggnadsfall viktigaste
faktorn är utan tvivel belastningen och dess
variation till styrka och riktning.
En lagerbelastning får uppfattas såsom den
samlade verkan av radial- och axialbelastningar.
Då olika lagertyper äro olika motståndskraftiga
mot olika kombinationer av belastningar, är
det också givet, att sammansättningen av de
verkande krafterna måste ha inflytande på val
av lagertyp.
Belastningens storlek kan tyckas vara ett mycket
enkelt begrepp, som kan uttryckas i siffror utan
svårighet. Detta är dock ytterst sällan om ens
någonsin fallet. Belastningen varierar alltid till
såväl styrka som riktning. Vad först belastningens
storlek beträffar, har man ju alltid att räkna med
ett visst s. k. dynamiskt tillskott, d. v. s. en i vissa
ögonblick uppkommande belastningsstegring på
grund av ofullständig utbalansering av de
roterande maskindelarna eller på grund av
oregelbundenheter i axelcentrums rörelser, såsom vid
järnvägslager e. dyl.
Även den s. k. statiska belastningen på lagret
är oftast variabel — en arbetsmaskins belastning
ändras alltefter det arbete den utför.
På samma sätt kommer även en förändring av
belastningsriktningen alltid att inträffa, d. v. s.
radial- och axialbelastning variera var för sig
oberoende av varandra.
Vi komma så till lagrets rörelser och dessas
inverkan på konstruktionen. Ett lager är till för att
medge en vridningsrörelse hos en axel i
förhållande till maskinen i övrigt. Såväl hastigheten av
denna rörelse som förändringarna i densamma
måste beaktas. Om hastigheten ej är konstant,
vilket den givetvis ej alltid är, måste man veta,
huru den varierar. Ofta kan detta definieras
indirekt, t. ex. vid vevstakslager är rörelsen fullt
bestämd, om vevaxelns rotationshastighet är
konstant och man känner vevslängens radie,
vevstaks-längden och läget av cylinderns centrumlinje i
förhållande till vevaxelns.
Men det kan även vara av vikt att känna ej
blott axelns rotationshastighet i förhållande till
lagerhuset, utan även axelns respektive husets
absoluta rörelse (i förhållande till jorden). Huset
kan rotera och röra sig på olika sätt, t. ex. vid ett
hjulnav eller ett vevstakslager.
Alla dessa spörsmål rörande hastighet och
rörelser av olika slag ha ju en stor, många gånger
avgörande betydelse vid val av lagerkonstruktion,
emedan såväl lagertemperaturen som alla så att
säga inre belastningar inom lagret, d. v. s. delarnas
tryck mot varandra på grund av tröghetskrafter,
bero av dessa rörelser.
- 16 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
