Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TIDSSTUDIER OCH TILLVERKNINGSMETODER
Begreppet tidsstudier, sådant det användes 1
den vetenskapliga arbetsorganisationen,
angiver ett uppdelande av tiden för ett visst
arbete i dess element, för att därigenom kunna
fastställa den för ifrågavarande arbete nödvändiga
tiden.
Införandet av tidsstudier i ovan angivna
bemärkelse tillskrives den amerikanske ingeniören F. W.
Taylor. Från vissa håll, i synnerhet Frankrike,
påpekas emellertid att dylika tidsstudier funnits
och beskrivits långt före Taylor av bl. a. den
franske ministern Vauban och en fransk lärd vid
namn Marey.
Innan tidsstudier införts tillgick fastställandet
av tiden för ett visst arbete i allmänhet så, att
verkmästaren eller verkstadsingeniören, på grund
av den erfarenhet han ägde, uppskattade tiden
för arbetet. Om ej erfarenhet i ett visst arbete
fanns, ställde han sig själv vid maskinen, eller
lät han en skicklig arbetare ställa sig där och
beräknade sedan, på grundval av det som
presterats, tiden för arbetet. Vidare tillgick det —
och tillgår nog ofta på sina håll ännu — så, att
den, som ville bestämma tiden, hade tidtagaruret
dolt i fickan för att taga tiden utan arbetarens
vetskap. Detta senare är naturligtvis ett
tidsödande och otillfredsställande sätt, vilket
dessutom är ägnat att skapa misstro mellan arbetaren
och befälet, då förehavandet givetvis förr eller
senare upptäckes.
I alla de anförda fallen gällde det blott att få
fram den totaltid, som behövdes för arbetets utfö-
rande. Någon uppdelning i de elementära tider,
av vilka arbetet var sammansatt, kunde ej komma
i fråga.
Denna uppdelning är det dock, som ger de
moderna tidsstudierna deras stora värde.
Tillämpade på förhandenvarande tillverkningsmetoder
kunna de klarlägga de riktlinjer, som skola följas
för att få dessa metoder mera rationella.
Ett par exempel från vår fabrikation skola
anföras, vilka belysa detta.
En av slipoperationerna för kullagerringarna
är som bekant den s. k. planslipningen. Ringarna
placeras liggande till ett antal av t. ex. 1,000 på
en magnetisk chuck, som införes under den
horisontalt anbragta slipskivan. Denna
nedsänkes med ett enkelt handgrepp och bringas
samtidigt i rotation, varunder slipningen av ringarnas
ena sida försiggår.
Av den tid, som åtgår för denna slipoperation,
komma icke mindre än 70 % eller ännu mera på
påläggning och borttagning av ringarna, och
således endast 30 % på själva slipningen. Om en
man skulle sköta detta arbete, finge maskinen
alltså stå outnyttjad större delen av dagen.
Arbetet har därför uppdelats på två man, av vilka den
ene ombesörjer på- och avläggning samtidigt som
den andre sköter själva slipningen av en annan
sats ringar.
På detta vis vinnes en tidsbesparing, som flera
gånger uppväger kostnaden för den extra mannen.
Vid rundslipning av ytterringar på dorn, där 20
till 30 ringar samtidigt anbringas, visar det sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
