Flydda äro de goda år,
         Hårda tider oss trycka.
Nöden vida i landet rår,
         Bruten ligger vår lycka.
Segerbudet, som herrligt var,
Glädjebringaren tystnat har.

Ingen stråle mot ögat ler,
         Mörk är dagen som qvällen.
Hoppets stjerna i moln gått ner,
         Stormen ryter kring fallen.
Krigets fackla med blodrödt sken
Flammar rysligt och hemskt allen’.

Falska fiender slutit rund
         Kring de sköflade stränder.
Ingen vän uti farans stund
         Sträcker hjelpande händer.
Barn och gubbar ej föra svärd,
Duga icke i ledungsfärd.